Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 8. Flyttfoglarnes ankomsttider i Sverige åren 1873-1877. Af VILHELM CARLHEIM GYLLENSKIÖLD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYTTFOGLARNES ANKOMSTTIDER.
11
Con us monedula, kaja Flyghastighet pr timme. 2 mil Flyttaingatid pr dag. 0.7 timme
Columba œnas, skogsdufva .. ... 5 » 0.4 »<
Milvus regalis, glada ... 2 » 1.0 »•
Grus cinerea, trana ... G » 0.6 »
Cuculus canorus, gök ... 10 . 0.4
Hirundo urbica, hussvala ... 10 » O.c ••
Cvpselus apus, tornsvala ... lo .. 0.4 ..
Man ser, att för de flesta af dessa foglar flygförmågan står i
tem-ligen oföränderligt förhållande till den hastighet, hvarmed de flytta
mot norr.
Isepiptesernas förlopp.
Med ledning af medelankomsttiderna till de olika delarna af
Sverige har jag för hvar särskild fogelart uppdragit så kallade
ise-pipteser1 2 * eller linier för lika ankomsttid. Här meddelas blott do fem
kartor, som äro mest betecknande och grundade på de flesta
iakttagelserna, nemligen för sånglärkan, sädgåsen, morkullan, göken och
hussvalan (kartorna I. 8 a—I. 8 e).
Isepiptesernas läge visar på ett åskådligt sätt förloppet af
flyttningen. Detta förlopp sammanhänger först och främst med luftens
värmegrad på ankomstorten. För att närmare undersöka huru
härmed förhåller sig, har till en början mod tillhjolp af Rubensons
tabeller 1 för hvar ort bestämts den tid, då temperaturen dor först
öfverskrider något jemnt gradtal, och hafva sedan ankomstlinier för de
olika värmograderna uppdragits. Genom en jemförelse af dessa linier
med isepipteserna framgår, att vissa foglar framkomma vid bestämda
värmegrader. Dessa foglar och de motsvarande vänncgraderna äro:
Kommer
samtidigt med :
Fringilla c-*!cbs, bofink ....................... + 1°
Columba œnas, skogsdufva.............................. 2°
Luscinia phoenicurus, rodstjert ...................... 6°
Cuculus canorus, gök ................................. 7°
Hirundo urbica, hussvala ............................. 8°
Detta resultat att svalan ankommer vid + 8° lufttemperatur
stämmer väl med uppgifter af Ångström 8 och Marx4, +7° och + 9°.2.
1 Benämningen först använd af ryske akademikern Middexdorff kommer af:
laos, lika, och éarnj«?, flygande härtill.
2 Rubenson. Månads och årsmedia. 1. c.
* Ångström. Öfv. af K. Vet. Akad. Förh. 1860. 141.
* Middendobff. Mém. de 1’Acad. des sc. de S:t-Péter»bourg. 6 *Sor. Torne
VIII. 141.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
