Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 11. Om möjligheten att idka sjöfart i det Sibiriska Ishafvet. Underdånig berättelse till H. M. KONUNGEN af A. E. NORDENSKIÖLD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÖJLIGHETEN ATT IDKA SJÖFART I DET SIBIRISKA I8HAFVÏT. 11
dot egentliga polnrhafvet och äro ät ömse sidor begränsade af
kust-sträckor, som framlöpa i riktning af nord oller nordost till syd eller
sydvest. I båda bafven framgå tvenne vattenrika strömmar mellan
de omgifvande landen. Den ena af dessa för polarhafvets kalla
vatten mot sydvest och bringar väldiga ismassor med sig, hvilka
pressas mot Grönlands och Novaja Semljas östra kuster. Den andra
går frän SW till NO och åstadkommer en vidsträckt isfri ränna
längs vestkusten af såväl Spetsbergen som Taimyrhalfön. Men
medan den kalla strömmen i Kara-hafvet är försvinnande liten i
jämförelse med den ofantliga kalla strömmen i Grönlands-hafvet, är
der-emot den obetydliga del af Golfströmmen, som framgår längs
Spetsbergens vestkust, knappast så vattenrik, som den från Ob-Jenisej
härrörande vattenströmmen i östra delen af Kara-hafvet.
Under sådana förhållanden måste det för den nu föreliggande
frågan vara af afgö rande vigt att veta, att fångst- och fiskarfartyg,
utan tillhjelp af ånga, hvarje år tidigt på sommaren i öppet vatten
kringsegla Spetsbergens nordvestra udde. Först 30 till 40 minuter
längre mot norr möta de vid denna årstid ogenomträngliga
drifis-massor. Spetsbergens nordvestra udde ligger vid 79° 52’, således
2^° närmare polen än kap Tscheljuskin.
Utan att ytterligare behöfva upprepa de betraktelser öfver
kust-strömmarnes riktning, som jag framlagt i arbetsplanen för
innevarande års sjöfärd, och som den under sommarns lopp vunna
erfarenheten till fullo bekräftat, tror jag mig derför kunna förklara, att
en sjöförbindelse mellan Jenisej och Lena icke bör möta några större
svårigheter än de bräckliga norska fiskarfartygens färder till
Spetsbergens nordkust. *
Af hvad jag här anfört må man dock icke draga den slutsatsen,
att enligt min åsigt en dylik sjöförbindelse genast skulle kunna
bringas till stånd.
Innan det kan komma i fråga att med fördel använda den
ifrågavarande vägen, bör kuststräckan mellan Lena och Jenisej
omsorgsfullt kartläggas. För geografiskt ändamål är visserligen Sibiriens
* Ett betydande torskfiske från vanliga, ofta p& klink bygda fiskarfartyg
be-drifvas sedan några år vid Spetsbergens kuster. Dessa fiskarfärder böra ej
för-vexlas med fångstfärderna. Fiskarn söker någon isfri, fiskrik fjord, fångstmannen
måste för fångstens skull trånga in bland drifisen; ju djerfvare han härvid är, dess
större blir ofta hans jagtbyte. Alla fångstfårder äro derför förenade med sårskilda
faror, som ieke möta fartyg, hvilka blott hafva till uppgift att segla fram i
farvattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
