Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 11. Om möjligheten att idka sjöfart i det Sibiriska Ishafvet. Underdånig berättelse till H. M. KONUNGEN af A. E. NORDENSKIÖLD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÖJI.HIHETEX ATT IDKA SJÖFART I DET SIBIRISKA ISHAFVET. 13
Vägen från Lenas utlopp till Berings sund.
Såsom bekant framseglado Simoen Deschnew, Gerasim
Ankudi-now och Fedot Alexeew 1648 efter hvad det tyckes i ett isfritt
haf denna väg från Kolyma till Stilla hafvet och att döma af den
utaf Petersburger-Akademien 1758 utgifna karta öfver Sibirien, som
linnes återgifven i den franska bearbetningen af Mollers bekanta
arbete, skulle denna väg på sextonhundra-talet ofta varit begagnad
till kustfart. På denna karta finnes nämligen vägen mellan Lenas
utlopp och Olutorowskoi nos på Kamtschatkas vestkust utprickad
med påskrift Route par anciennement fort fréquentée•, Voyage laite
par mer en 1648 par trois vaisseaux Russiens dont un est
parvenu jusqu’à la Kamtschatka. Äfven på den af Peter I
tillfångatagna och till Sibirien sända svenska officeron Strahlenbergs
berömda karta öfver Norra Asien finnes en dylik sjöväg angifven med
ordalagen »Hic Rutheni ab initio per Moles glaciales quæ flante
Borea ad Littora flanteque Austro versus Mare iterum pulsantur,
magno Labore ot Vitæ Discrimine transvecti sunt ad Regionem
Kamtszatkam». [Jämför kartan till Ph. J. v. Strahlenberg, Das
Nord- und Ostliche Theil von Europa und Asia etc. Stockholm 1730],
Ordalagen angifva riktigare isförhållandet i detta haf än de flesta
senare uppsatser om nordostpassagen, men man bör härvid erinra
sig, att de sjöfärder, som för tvenne århundraden tillbaka voro
förenade med »magno labore et vitæ discrimine», kunna nu, tack vare
ångans hjelp och segelkonstons utveckling, ofta företagas utan spår
till fara. I alla fall känner man icke med säkerhet, att Deschnew»
färd blifvit upprepad under den långa tiden mellan hans resa 1648
och -Vegas 1878. Men i ställot hafva ryska forskningsresor många
gånger företagits i större båtar till sjös längs delar af denna
kuststräcka och med stora sjögående fartyg hafva kapten Cook 1778,
commodore Rodgers 1855, hvalfångarkaptenon Long 1867 m. fl.
hvalfångare, från Berings sund framträngt mot vester ända till
Tschaun-bays longitud. Vigtiga upplysningar hafva vidare erhållits
genom Hedenstbömb, Wrangels, Anjous, Maidels m. fl. resor och
genom infödda sibirier, som en längre eller kortare tid uppehållit
sig vid kusten eller på de utanför liggande öarne. Härtill kommer
Vegas sjöresa 1878.
Af de ryska sjöresorna äro kanske Schalaurows de märkligaste,
och do hafva ofta anförts såsom bevis derpå, att hafvet här är nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
