Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 11. Om möjligheten att idka sjöfart i det Sibiriska Ishafvet. Underdånig berättelse till H. M. KONUNGEN af A. E. NORDENSKIÖLD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÖJLIOIIETEN ATT IDKA SJÖFART I DET SIBIRISKA ISIIAFVET. 19
ett alldeles okändt haf, utan att lemna de forskare som medfölja
tillfälle till undersökning af dess beskaffenhet, dess djur- oeh
viixt-lif. Det kan dessutom ganska väl hända, att fortsatta
undersökningar komma att visa, att den rätta soglingstiden i det sibiriska
Ishafvet infaller tidigare än i andra högnordiska haf. Ifall nämligen
den ihållande, nästan monsonartade nordliga vind vi här iakttagit
under september, oktober, november och december månader icke
utgör något undantag, utan en rogel, betingad af det sibiriska
fastlandets starka afkylning under hösten och vintern, sä motsvaras
den nordliga vinden under dessa månador helt säkert af
förher-skande sydliga vindar under våren och sommarn, hvilka drifva isen
från kusten och kanske tidigare än jag på grund af erfarenheten
från Spotsbergen och Novaja Semlja trott, öppna kustfarvattnet vid
Sibiriens nordkust. Emedan man i alla fall icke föro medlot af juli
kan påräkaa öppet vatten i Kara-hafvot, skulle det i så fall vara
lättare att från Berings sund ånga norra vägen till Atlantorhafvet
än tvärtom, i det man kanske redan i juni kunde från Berings
sund anträda färden längs Sibiriens nordkust mot vester.
Det säkra är, att om ock vår kännedom om hafvet längs
betydliga delar af Asiens nordkust ännu är ganska ofullständig, så
har det dock ingalunda gjort sig fortjent af det dåliga rykto, som
man hittills hyst om dotsamma, på grund af misslyckade sjöresor
under nära tre och ett halft århundraden. *
■ * Afven expeditionen med Vega hade innan afresan från hemlandet att kämpa
med svårigheter just med anledning deraf att många voro öfvertygade om resplanens
outförbarhet. De delade härvid en gammal fördom.
I "A chronological History of Voyages into the Arctic Regions; undertaken chiefly
for the parpose of Discovering a North-East, North-West, or Polar Passage between
the Atlantic and Pacific” by John Bakuow, London 1818, säger t ex. den lärde
författaren, pag. 370—371: "Of the three directions in which a passage has been sought
for, from the Atlantic to the Pacific, that by the north-east holds out the least
en-couraging hope; indeed the varions unsuccessful attempts by the English and the
Dutch on the one side, and by the Russians on the other, go far to prove the utter
impracticability of a navigable passage round the northem extremity of Asia."
Payer säger (i bref till A. Petermann, dat. London 5 nov. 1874: Geogr.
Mit-theil. 1874, p. 452, spalt 2, rad. 4—8), att det gifves: Kein offenes und kein völlig
geschlossenes Polarmeer, sondern eine gewisse jährlich wechselnde Chance flir die
Schiffahrt, welche Chance ich mir jcdoch niemals so gross denke, um den Pol oder
die Nordost-Durchfahrt zu absolviren.” — Den lärde och outtröttlige uppmanaren till
Bjöfärder i de högnordiska hafven, dr A. Petermann, har dock sjelf på det ifrigaste
förfäktat helt andra åsigter rörande isförhållandena’och möjligheten af sjöfart i det
sibiriska Ishafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
