Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TERRAIN LÄR A.
31
Man kallar den (icke fullt språkriktigt) Æstuarium. Exempel äro
Elbe, Themsen, Tajo, Sanct Lawrence, Congo.
Vattendrag, aom utflyter på en flack kust (såsom Halland,
Norbotten), afsätter der tvärs öfver fåran en bank, som fransmän
kalla barre och tyskar Stromriegel. Stundom har man, genom att
hoptränga elfvens mynning lyckats öka farten och flytta denna
barre ut på djupare vatten.
Omvexlingarna i sjöars och floders vattenhöjd torde förtjena
större uppmärksamhet, än man vanligen deråt egnar. Alla
höjd-tabeller angifva blott ett enda medeltal för altituden af hvarje
insjö. Ej sällan är detta medeltal uttryckt i tum, ja i linier,
ehuru den verkliga vattenhöjden omvexlar t. ex. i Venern 2 meter,
i de Norrländska elfvarna ärligen 3 meter eller mera. Tillfälliga
flöden gå vida högre. Från Rhen omtalas 6,6 meter, från Neckar
10, från Vester-Dalelfven vid Nås 8,4 meter. I varma luftstreck
förekommer regelbunden öfversvämning hos de större vattendragen,
när dessa antingen komma från snöberg, såsom händelsen är med
Frat, Tigris, Sind, Ganges, Iravaddy, Hoangho; eller ock när de,
såsom Nilen, matas af de tropiska regnen. När Nilen stiger blott
6,9 meter, blifver årsväxten dålig; 7,9 är ovanligt högt. De smärre
vattendragen äro i varma och torra luftstreck rent af blott
periodiska, sä att de efter störtskurar med sig bortrycka allt, och
dessemellan uttorka, så vida de ej fa tillopp från snöberg. På den
plan af Jerusalems omgifningar, som för några år sedan
upprättades af den engelska Ordnance Survey, letar man förgäfves efter
bäcken Kidron. Såsom blott regnbäck, har han utelemnats. Sahara
hyser, som bekant, hela flodsystem med torra strömfåror.
Med den aktning, som hvarje välment sträfvan kräfver, må
nämnas, att man trott sig finna proportionen mellan ett vattendrags
bredd och djup bero af nederbördsdistriktets storlek, så att till
och med tabeller här öfver finnas uträknade, och algebraiska
formler uppstälda, nemligen:
Tyvärr lönar det ej mödan, att ens förklara dem. Man finner
dylika beräkningar upprepade ännu -1868 (Boehn: Terrainkunde.
Kossmann), men till en del med erkännande »dass das Verfahren
keinen practischen Werth besitzt».
Innan man lemnar vattendragen, böra väl nämnas äfven
laguner (Haff, Wiek, Boddfen, Liman), som visserligen äro hafsvikar,
genom en refvel (Nehrung, Lido, Peressip) afstängda från öppna
sjön, men som vanligen bildas framför utloppet af en flod (eller
flere floder). Namnet lagun är lånadt från Venedigs omgifningar,
B = ~\ y ■ d .v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
