Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Bd. I. N:r 12. — j. F. N. arosenius.
misstag, som i hvarje vetenskap måste bortrensas, innan man
rimligen kan ga vidare. Härtill kommer en liflig önskan att, om
möjligt, egga unga och friska krafter till bearbetande af ett fält.,
der sä mycket återstår att göra. Uppgiften är i det hela ganska
enkel: att öfver allt uppspåra det likartade och sammanföra det
i grupper. Man skall ftnna dessa grupper både talrikare och mer
omfattande, än man kanske förmodat. Till synnerlig
uppmärksamhet anbefallas :
l:o. Former, upprepade med horta afbrott.
2:o. Parallela former.
Hvad särskildt höjdsträckningarna beträffar, som förblifva
terrainlärans slipprigaste kapitel, är alldeles omöjligt att om
deras former inom något visst land gifva sig eller andra en sann
kunskap, utan att ett tillräckligt förråd af höjdbestämmelser
föreligger. Bäst är naturligtvis en kurv-karta; i brist deraf en god
topografisk karta i det gamla hachuremaneret och med nödtorftigt
stöd af höjdsiffror. Det nästa, som fordras, är tid och tålamod, tv
kartan måste formligen dissekeras bit för bit, begynnande med de
grundformer, som härofvan blifvit kallade kullar. Att mäta
höjdförhållandena bar varit en förberedelse. Nu gäller att väga dem,
att jemföra, t. ex. sänkningen mellan två kullar med det dem
emellan återstående sammanhanget, och ’utreda, hvilkendera är
störst. Häraf beror, huruvida de med skäl kunna sammanföras
till en grupp eller icke. Man har ock att uppmärksamma markens
8 hufvudformer, och huru vidt ikring hvar oeh en sträcker sig;
äfven den riktning, hvari åsar och dalgångar inom en större trakt
stryka. Den dag kommer kanske, då utredningen af höjdformerna
blir lika regelbunden och lika torr som en geodetisk kalkyl.
Härmed är visserligen icke alltsammans väl bestäldt.
Teckningen är färdig. Den är korrekt. Nu fattas färg. Cirkel och
skala hafva fullgjort, hvad på dem ankommer, och ödmjuka sig för
mästarhanden, som ensam kan fullborda. Mången torde tycka, att
i sådant fall kunde man gerna hoppa öfver hela det föregående
pedanteriet. Visserligen lärer ingen bestrida snillet dess rättighet
att ila alla regler i förväg, doek på dess äfventyr att misslyckas.
Det är sant, att man blifver icke en Mozart, för det man
möjligtvis läst generalbasen, men sjelfve Mozart skulle icke haft rättighet
att slä falska ackord. Likaledes är t. ex. den Farnesiska Hercules
icke något lexikon öfver muskler och senor, men nog visste
konstnären fullkomligt, hvar de borde finnas och icke finnas. Måtte
den tid komma, då vår egen hembygd hunnit blifva så undersökt,
att tillräckliga materialier förefinnas för uppdragande af en
träffande skildring! Måtte detta värf då öfvertagas af någon, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
