Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13. Om förslagen till kanal mellan Atlanten och Stilla hafvet. Af NERE A. ELFVING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FÖRSLAOEN TILL KANAL MELLAN ATLANTEN OCH STILLA HAFVET. 9
hafva utkolporterats rörande denna kanallinie af hrr Gogorza,
Hellert och La Charme, som påstå sig hafva undersökt den, ehuru
de ej synas hafva tagit traktens topografi synnerligen mycket i
betraktande. Cordilleran böjer sig vid näsets sydligaste del åt
vester i en oafbruten kedja tills den stöter in till Nya Granadas
kustkedja. Den har visserligen ringa höjd, men har ej heller några
af brott*. Selfridge’s rekognoseringsafdelning öfvergick den på en
höjd af 217 m., ehuru längre norr ut Selfridge’s fickbarometer angaf
en höjd af endast 120 m. Antingen dessa siffror äro fullt
tillförlitliga eller ej, är det dock temligen säkert att Carcaricapasset, såsom
det kallas, är den lägsta punkten på hela det Amerikanska näset,
med undantag af den linie, utefter hvilken Panama jern vägen löper.
Lämpligheten af en kanal här beror dock ej ensamt på höjden af
denna ås, enligt Selfridge’s åsigt, och jag anför derfbr slutorden i
hans rapport angående denna kanallinie:
»I den mån mätningarna fortgingo, erfor jag en bitter
missräkning, ty utseendet af den Atlantiska sluttningen så väl som
deras utsago, som besökt Stilla-hafssidan, hade föranledt mig att
vänta ett helt annat resultat..... Hela landet är ett nät af kullar
från Tuyra till vattendelaren, och tillvaron af ett högland mellan
Cués mynning och Paya, hvilket ibland höjer sig till 120 m., var
alldeles oväntad. De vidsträckta träsken på Atlantiska sidan
utgöra en annan mycket stor svårighet för en kanalbyggnad. Pör
att visa dess outförbarhet har jag räknat ut huru stor den
erforderliga utschaktningen skulle blifva, under antagande att man
slussar upp till mynningen af Cné, hvilken ligger 49 m. öfver
haf-vet. Den belöper sig till den ofantliga qvantiteten af 34,950,000
kubikmeter lösare jordarter och 47,550,000 kbm. bergsprängning.
250,000,000 dollar skulle ej förslå att bygga denna kanal».
M. Lucien de Puydt — ingeniör, chef för vetenskapliga
expeditioner i Darien under åren 1801 och 1865, »President of the
Committee and General Agent of the International Company of
the Columbian Ship Canal» stiftadt i Paris den 9 Mars 1864, såsom
denne herre kallar sig på titelbladet till en broschyr eller snarare
Griindungsprospekt, tryckt i Paris förlidet år — hade föreslagit
en kanal utan tunnel eller slussar från Puerto Escondido del Sur
uppför Tanelafloden, som utmynnar i Darienviken, derpå genom
Payapassef, så kalladt, och utför Pucro- och Tuyrafloderna till San
Miguelviken. M. de Puydt baserar utfbrbarheten utaf sitt förslag
på den ringa höjden utaf Puyapasset, såsom han kallar det, hvilket
han påstår sig hafva undersökt och funnit vara endast 46 m. högt.
* Bergen på det Amerikanska nåset hafva på Atlantiska sidan i allmånhet
en höjd af 300 till 750 m. och bergen vester om Atrato fr. 150 till 300 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
