Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 9. Om de Geodetiska och Astronomiska ortbestämmelserna i Sverige. Af P. G. ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Bd I. Nr 9. — P. G. rosén.
kusttrakter af vårt land blifvit triangulerede 4 à 5 särskilda gånger
pä mindre än ett sekel.
Men om â ena sidan det nu sagda måste medgifvas, så får
man å andra sidan icke förbise en annan omständighet, som är af
vigt. Då vårt land nemligen omfattar en yta, som i förhållande till
folkmängden är näst Norges den största i Europa, så inses lätt, att
man blifvit nödsakad att gifva ifrågavarande arbeten en viss
begränsning samt att inskränka sina fordringar med afseende på
triangelpunkternas täthet och jemna fördelning, så att landet i sin helhet
må kunna blifva trianguloradt inom en icke alltför aflägsen framtid,
utan att derföre låta detta sätt att gå tillväga på något vis inkräkta
på mätningens noggrannhet eller på dess förmåga att motsvara sitt
ändamål.
 de trakter, der man förr icke lyckats framgå med
triangelnät eller der man af andra skäl icke ansett sig böra företaga
trigo-nometriska bestämningar, såsom i större delen af Norrland och
Lappland, har man i deras ställe tillgripit ett hjelpmedel i astronomiska
ortbestämmelser. Dessa hafva ock blifvit utförda i temligen stor
omfattning. Om man nu också i framtiden lyckas att öfvertäcka de
flesta trakter af landet med triangelnät i öfverensstämmelse med den
plan, som redan blifvit uppgjord, så kommer dock sannolikt, såsom
förut nämdt är, här och der mindre luckor emellan näten att
uppstå, der det skulle vara förenadt med orimliga svårigheter och
kostnader att trigonometriskt bestämma punkter i tillräcklig mängd. Man
måste äfvon då söka begagna sig af andra metoder, som icke äro allt
för kostsamma, men dock af sådan beskaffenhet, att de kunna
tillfredsställa den noggranhet, som är behöflig. Den ena af dessa
hjelp-metoder är den nyssnämda, redan mycket använda, bestående i
astronomiska ortbestämmelser. Denna metod kommer dock sannolikt
mycket sällan att vidare användas — och då endast i Norrlands och
Lapplands vildmarker — af äet skäl, att den är den minst
tillförlitliga och hvad särskildt skalan 1 :20000 beträffar till och med
alldeles oanvändbar.
Don andra och noggrannare hjelpmetoden är den s. k.
polygon-mätningen, som består deruti, att man utefter en väg eller annan
öppen mark, der man med lätthet kan använda en afvägningsstång,
oupphörligen uppmäter afstånd och horisontalvinklar medelst en med
horisontalcirkel försedd distanstub eller en så kallad
nivelleringsteodolit. På den brutna linia, som dervid erhålles bestämd, markeras
de punkter, hvilka sedan bilda stödjepunkter för kartan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
