Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 9. Om de Geodetiska och Astronomiska ortbestämmelserna i Sverige. Af P. G. ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Bd I. Nr 9.
P. O. ROSÉN.
De år 1863 utfOrda basmätningarne hafva blifvit verkställda
på föranstaltande af Kongl. Vetenskapsakademien; mätningen år
1873 vid Umeå utfördes af Sjökarteverket och Topografiska
kartverket gemensamt samt de öfriga endast af det senare kartverket.
Utaf de i denna sammanställning meddelade dubbelmätningar
kan man bilda sig ett begrepp om den stora noggrannhet, hvarmed
basmätningar medelst nutidens apparater kunna utföras. Medeltalet
utaf de afvikelser, som förekomma vid ofvan anförda tvonne gånger
verkställda mätningar af samma linie, uppgår till jnnWs hela
längden, öfverensstämmande med hvad man på grund af
apparaternas beskaffenhet hade väntat. Emellertid är det tänkbart,
att konstanta, apparaterna vidlådande fel kunna finnas och
möjligen kunna vara så stora, att do öfverstiga de nyss anförda
tillfälliga afvikelserna. En sådan undersökning skulle visserligen vara
af stort intresse i och för sig med afseende på mätningskonsten
och dess teori, men någon synnerlig betydelse för det slutresultat,
hvartill man med ifrågavarande mätningar vill komma, torde den
dock svårligen kunna få. Ty dels äro de basapparater, man
numera använder vid uppgifter, som röra den högre geodesien, till
sina minsta detaljer så noggrant undersökta, att något betydligare
fel omöjligen kan vara att befara, dels har erfarenheten visat, att
de fel, som härflyta ifrån basmätningen, så betydligt understiga dem,
hvilka uppkomma vid vinkelmätningen, att det i sjelfva verket vore
förslösad tid och möda att för närvarande söka drifva
basmätnings-konsten längre, innan man funnit någon skarpare metod för
vinkelmätningen, hvartill dock på vetenskapeps närvarande ståndpunkt
föga eller ingen utsigt finnes.
Det gifves nu visserligen ett sätt, hvarpå man otvifvelaktigt
skulle kunna erhålla större noggrannhet vid triangelmätningar af
större omfång, nemligen genom uppmätning af flere baslinier, än
som hittills varit brukligt. Ty ju flere baslinier man har att tillgå,
desto noggrannare blifva triangelsidorna bestämda. Ett sådant
till-vägagående kan emellertid icke blifva användbart hos oss, dels
emedan dessa geodetiska operationer i och för sig äro så kostsamma,
att de alls icke stå i rimligt förhållande till det ändamål, man’ vill
ernå, samt dels emedan den terräng, som Sverige har att uppvisa
i allmänhet, är högst ogynsam för längdmätningar sådana som de i
fråga varande. Eörst då man lyckats finna en basmätningsapparat,
med hvilken man kan mäta både lika skarpt som med den Struveska,
samt dertill hastigare och med större tillåtna lutningar hos stängerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
