Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 9. Om de Geodetiska och Astronomiska ortbestämmelserna i Sverige. Af P. G. ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE GEODETISKA OCH ASTRONOMISKA ORTBESTÄMMELSERNA. 23
Don frågan framställer sig dä omedelbart, huruvida någon mera
märkbar inverkan pä dessa beräknade värden kan vara att befara
genom de nya tillkommande iakttagelserna i och för gradmätningen.
Hvad punkternas läge i förhållando till hvarandra beträffar, sä
synes af det föregående, att ingen synnerlig rubbning i do en gång
beräknade längderna af triangelsidorna är att befara, åtminstone
ingen sådan, som i praktiskt hänseende kan hafva det minsta att
betyda med afseende på kartorna öfver dessa trakter.
Men utom de basmätningar och vinkolmätningar, som enligt
det föregående för gradmätningen utföras, tillkomma äfven
astronomiska bestämningar å åtskilliga punkter och till följd af dessa torde
väl mindre rubbningar i punkternas förut bestämda lägo uppstå.
Men som dessa ändringar icke träffa deras inbördes läge, så hafva
do visserligen ingen farlig betydelse för kartan, på annat sätt än
att meridianer och paralleler få ett förändradt läge.
Af sådana astronomiska arbeten hafva af Kongl.
Vetenskaps-Akademien hittills blifvit utförda dels longitudsbestämningar mellan
Stockholm å ena sidan samt Köpenhamn, Kristiania och Helsingfors
å den andra sidan, dois azimutbestämning af en triangelsida uti Skåne.
Af topografiska kartverket hafva ock på sista decenniet för samma
ändamål polhöjds- och azimutbestämningar blifvit verkstälda å
triangelpunkterna Kinnekulle, Bispbergsklack i Dalarne, Bredskär vid
Umoåelfvens utlopp samt norra ändpunkten af basliDien i trakten
af Piteå. Till dessa kan man ock räkna en bestämning af polhöjden
för Generalstabens observationstorn, medelst hvilken man erhållit
ett nytt värde på polhöjden för Stockholms observatorium, hvilket
med 1,"7 understiger det vid triangolnätens beräkning använda.
Detta nya värde på Stockholms observatorii polhöjd 59° 20’ 33,"i,
har erhållits genom observationer med ett passageinstrument,
upp-stäldt i första vertikalen, och finnes bekräftadt genom iakttagelser
med meridiancirkeln å Stockholms observatorium.
Såsom förut blifvit antydt, har triangelmätningen å många
trakter af södra och mellersta Sverige tillföljd af terrängens
beskaffenhet stött på så stora svårigheter, att man måst tillgripa en annan
metod för erhållande af bohöflige punkter till stomkartans
sammansättande på de områden, der stora luckor förekommit mellan
triangelnäten. Denna tvingande nödvändighet visade sig isynnerhet först
är 1821 vid försöket att utstaka ett triangolnät i södra delen af
Södermanlands län, hvilket misslyckades. För en stor dol af mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
