Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början / Blekinge / 2 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannishus och Tromtö. Hjortsberga och Förkärla socknar, Medelsta härad, Blekinge län. Af August Hahr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Adelcrantz och ett af byggherren, grefve Fredrik
Wachtmeister.

Johannishus från nordost med den nyanlagda pergolan.

Det sistnämnda är dateradt Johannishus den
10 oktober 1770. Af detta få vi veta, att
brefskrifvarens svåger, generalmajoren grefve
Hård, redan hos Adelcrantz framställt sin
släktinges, grefve Wachtmeister, önskan om
ritningars uppgörande, en önskan, som denne nu
itererade, samtidigt han tackar för baronens och
öfverintendentens löfte att benäget assistera
honom. Med brefvet öfversändes en plan öfver
byggnadernas allmänna belägenhet samt ges en
del detaljupplysningar. Det gamla corps de logis
var af trä och byggdt på en kulle 4 à 5 alnar
högre än gården, med en liten sluttning från
gaflarna och 8 alnars fall emot ån. Grefven
anser, att 50 alnars längd och 20 alnars bredd
å det nya huset skulle vara tillräckligt att få
bekväma rum för hans eget hushåll, då uti
flyglarna, som äfvenledes voro af trä, men uti godt
stånd, funnos tillräckliga gästrum. Blefvo 60
alnars längd nödvändig, så kunde kullen utan
särdeles kostnad planeras emot gaflarna att vinna
denna utvidgning, och blefve då mellan corps
de logis och flyglarna 10 alnars distans, som
för eldsvåda ej kunde vara mindre. Någon
annan plats än den gamla vore ej lämplig o. s. v.

De i brefvet omtalade träflyglarna äro sedan
länge försvunna, och det nya huset kom att
byggas där det äldre hade stått. Adelcrantz
tackade först i en skrifvelse af den 12 november,
hvari han för öfrigt säger sig vara sysselsatt
med ett nytt slott på Ulriksdal (antagligen den
så kallade »Confidensen») samt insände sedan
en skiss, — det var den 29 januari 1771 —
och skrifver till denna: »Huset är icke
projekterat längre än 48 alnar, i anledning af Herr
Grefvens egen välgrundade reflexion, att
träflyglarna eljes skulle komma för nära corps de
logis; däremot är husets bredd tagen till 27
alnar, dels att dymedels till rummens storlek
och degagement vinna i bredden det, som
saknas i längden, dels på det huset, ifrån
hvilkendera sidan det approcheras, må hafva en
anständig fasad». Äfven skickar han ett provisoriskt
kostnadsförslag öfver tegel, kalk, trävirke etc.
samt förbehöll sig senare få insända »så väl
planerna som fasader och profiler i stort efter
den skala, som till handtverkarnes underrättelse
behöfves», liksom också ett utförligt
kostnadsförslag. Han hade vidare, skrifver han, tänkt
sig hela nedre våningen hvälfd »till mera
säkerhet mot tjänstfolks så vanliga vårdslöshet om
eld», men om detta ej önskades, så skulle
förslaget däri ändras. Några hvalf utfördes heller
icke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>