Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skottorp. Skummeslöfs socken, Höks härad, Hallands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKOTTORP
SKUMMESLÖFS SOCKEN, HÖKS HÄRAD, HALLANDS LÄN
Af GUSTAF UPMARK
De södra landskapen äro som bekant
mycket styfmoderligt behandlade i Erik
Dahlbergs »Suecia antiqua et hodierna».
Och dock var det ju väsentligen genom
Dahlbergs bragd, ledningen af tåget öfver Bält,
som dessa landskap återvunnits
till Sverige.
Af de talrika skånska slotten
och borgarna finnes intet enda
återgifvet i Suecia och af
gårdarna i Halland blott en enda
nämligen Skottorp, hvaraf i
stället både den främre och den
bakre fasaden afbildats. Skälet
härtill har tydligen varit den
historiska roll slottet spelat genom
att konung Karl XI där, den 6
maj 1680, firade sitt bröllop med
den danska prinsessan Ulrika
Eleonora. På den ena af
Sueciabilderna står till och med
särskildt angifvet den sal i slottet
där det kungliga bröllopet ägde
rum. — Skälet till att
ceremonien firades på Skottorp och icke
på Halmstads slott, som ursprungligen varit
meningen, uppgifves hafva varit den att man
ville undvika rangstrider mellan de främmande
sändebuden. Bröllopshögtidligheterna finnas
närmare skildrade i P. von Möller: Halländska
herregårdar.
 |
| Godsägaren Adolf von Möller. |
Skottorp ägdes vid denna tid af en af Karl
XI:s gunstlingar, hofkansleren Frans Joel
Örnestedt († 1685), som år 1663 hade köpt gården
af assessor Peter Julius Coyet. — P. von
Möller uppger i nyss citerade arbete att Örnestedt
låtit uppföra slottet efter ritningar
af Nikodemus Tessin d. ä., en
uppgift som har alla
sannolikheter för sig. Byggnaden, sådan
den är återgifven i Dahlbergs
Suecia visar en nära frändskap
med Tessinska slott och palats
i mellersta Sverige och är att
räkna till samma grupp af
karolinska byggnader som Mälsåker,
Sjöö, Salsta, för att nämna
några af de mest
representativa, eller Stockholmspalats
sådana som Seved Bååts och Karl
Sparres.
Den främre fasaden hade ett
på vanligt Tessinskt sätt
markeradt midtparti och flankerades
af tvenne tornliknande
hörnpaviljonger med karakteristiska tak.
Hufvudbyggnadens tak var ett s. k. säteritak
af samma typ som på flera af de nyssnämnda
slotten. — Den bakre fasaden var försedd med
ett i halfrund framspringande tornliknande
midtparti med kupol och hög lanternin, en
anordning som bland annat återfinnes på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Apr 4 09:42:05 2024
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ssoh/hal/0003.html
