Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekenäs. Örtomta socken, Bankekinds härad, Östergötlands län. Af Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESAÅTEN
svart cementtegel, tornkuporna däremot hafva
ännu kvar den gamla betäckningen af ekspån.
Öfver en hvälfd stenbro, uppförd på 1850-talet
i stället för den gamla vindbryggan, och genom
ett hvalf i klocktornet kommer man upp till
borggården, ända tills för en mansålder sedan
en ojämnad klippafsats. Hela anordningen
häntyder på byggherrens afsikt att reda sig ett
befäst hus. Tornen äro lagda så att man därifrån
skulle kunna
Ingången är, som förut antydts, genom
dörren i gårdstornet. Man kommer omedelbart in
i den stora hufvudvåningen, hvars rum ligga
utefter en korridor gående genom byggnaden
i dess längdriktning. Af gammal inredning
återstår föga i dessa rum: en enkel
gustaviansk panel i grefvens arbetsrum, ett par
oljemålade dörröfverstycken med motiv från
Ekenäs i salongen. I murarne gå vindeltrappor som
förbinda huf-
bestryka en
angripande från
hvilken sida
han månde
komma och
tillika så att
vindbryggan
och dörren
blefvo
särskildt
skyddade. En i det
närmaste
liknande plan
möter oss i det
äldre
Sturefors,
uppbyggadt af
Ture Bielke (död
1600).
Sannolikt har äfven
Ekenäs blifvit
anlagdt under
1500-talet,
ehuru det
uppgifves vara
uppfördt af
Per Banér
1630 — 1640.
Den senare
uppgiften kan
hänföra sig till
en grundligare
ombyggnadeller reparation.
Äfven Claes Banér tillskrifves sin andel i Ekenäs
gestaltning. Tornhufvarne skola ha tillkommit
under hans tid. Nämnas bör i detta
sammanhang, att Claes Banérs och hans makas Ebba
Sparres vapensköldar äro inmurade öfver dörren
å gårdstornet. Från Wellingkska skedet förskrifva
sig de båda envåningsflyglarna å borggården.
I nyare tider har det yttre af slottet endast
undergått mindre ändringar, hvaraf dock fönstrens
utvidgande haft rätt mycket att betyda för det
helas karaktär.
Klocktornet med bron, till vänster sjötornet.
vudvåningen
med såväl den
under
liggande
ekonomivåningen som
den öfversta
våningen.
Från fönstrens
djupa smygar
njuter man de
vackraste
utsikter öfver sjö
och skog. Den
öfversta
våningen innehåller
ett stort
oinredt rum den
s. k. kyrksalen
samt ett antal
sofrum och
gästrum lagda
utefter en
korridor,
längsgående liksom
hufvudvåningens, och
förbundna
sinsemellan
genom dörrar.
Ett af dessa
rum, det i
klocktornet,
förut användt
som sakristia,
äger en snidad ekdörr med likaledes
skulpterad omfattning från den tidigare delen af
1600-talet. Slottet hvilar på starka
underbyggnader innehållande talrika källare och kamrar.
Om ett hvalf går den sägnen, att ingången
till densamma ej kan uppbrytas utan att en
stor ofärd drabbar slottet och dess invånare.
Sannolikt vill denna tradition varna för
lättsinnigt rubbande af byggnadens grundvalar.
Andra sagor tala om »Nisses håla», ett
fängelserum under sjötornet, om ränksmidaren Wel-
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
