Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorönsborg. St. Annæ socken, Hammarkinds härad, Östergötlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iInDN
Dörröfverstycke i kabinettet.
En bred, bänkliknande möbel i gustaviansk
stil med gul sidenklädsel, signerad C. F. FLO-
DIN 1776, hör sannolikt tillsammans med en
länstol, s. k. bergère på Herrborum; båda
pjäserna härstamma från Björksund. (Jfr sid. 65.) Ett
par verkliga praktpjäser äro tvänne här förvarade
ur, det ena af tysk tillverkning från 1600-talet,
det andra Stockholmsarbete från 1760-talet. Det
förra består af ett långsträckt, åttasidigt
postament af trä med kolonnetter och fält med
stenplattor, infattade af hopplister, som uppbära ett
liggande lejon af förgylld brons; urhuset
befinner sig i postamentets midt med taflan åt
ena långsidan. — Det andra uret är utfördt i
rikaste rokokostil med foder af trä, klädt med
purpursammet och försedt med karaktäristiska
bronsbeslag af en typ som ofta förekommer på
arbeten af Stockholmsurmakare från 1760-talet.
Anmärkningsvärd är äfven en rokokopendyl af
skulpteradt och förgylldt trä signerad af
Stockholmsurmakaren Lars Forslund.
Från de Gyllenstiernska samlingarna
härstamma bl. a. ett par dyrbara kandelabrar med fot-
stycken af förgylld brons i rokokostil, på hvilka
stå ett par kinesiska späckstensfigurer, omgifna
af ett rikt naturalistiskt grenverk med blad,
porslinsblommor och tre ljuspipor af brons. På
detta sätt i Europa monterade kinesiska
föremål äro synnerligen karaktäristiska för
rokokoperioden. — Till resterna af den ståtliga
vapensamling som förr fanns på slottet hör en
praktfull hjullåsbössa med två pipor, etsadt lås
och rikt inlagd stock.
Gustaf III, som satte stort värde på grefve
Göran Gyllenstierna och till och med skall
hafva haft för afsikt att förläna honom furstlig
värdighet, besökte en gång Thorönsborg och
en tradition, upptecknad af grefvinnan Louise
Stenbock i en uppsats om St. Annæ socken,
tryckt i Turistföreningens årsskrift 1910,
förmäler att konungen därvid skall hafva vändt
sig till sin värd med yttrandet: »mais il n’y a
pas de parc icil» — Grefven skall då hafva
visat ut öfver den fagra nejden med dess
björkhagar, ekdungar och vidsträckta utsikter öfver
vatten och land sägande att här hade naturen
själf danat en enda stor park. Det var ju också
just under senare delen af 1700-talet som de
s. k. engelska parkerna blefvo på modet, där
Praktur (tyskt, 1600-talet), kinesiska ljusstakar, lampett.
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
