Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mauritzberg. Östra Husby socken, Östkinds härad, Östergötlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAURITIBER G
Öfre hallen (nr ;
å planen).
af lättheten att försvara byggnaden, en synpunkt
hvilken ännu på 1500-talet i vidsträckt grad var
den bestämmande. Den afbildning af
Mauritzberg, som finnes i Dahlbergs Suecia, daterad
år 1705, ger en föreställning om läget; den
visar byggnaden österifrån, i förgrunden de
otillgängliga klipporna och på norra sidan om huset
Bråviken med Kolmårdsstranden till höger och
Skenäs gård i bakgrunden inåt Norrköpingshåler.
Den förstörolso : som genom
den ryska påähälsningen år
1719 drabbade gården var
väl allvarlig nog, men dock
ej svårare än att icke blott
den gamla grunden utan
äfven murarna till en väsentlig
del kunde användas vid den
iståndsättning som Klas
Ekeblad lät företaga. Huset har
än idag väsentligen samma
karaktär som före 17109; att
Sueciabilden visar sju
fönsteraxlar å östra långsidan mot
de nuvarande fem torde icke
få tillmätas någon afgörande
betydelse, så mycket mindre
som byggnaden mot väster
har sju fönster i fasaden.
Hufvudfasaden är belägen
mot väster och framför
byggnaden ligger åt denna sida
en stor fyrsidig gård, i norr
jnp
J
och söder omgifven af långa
envåningsflyglar under brutna
tak och i väster begränsad
af en mur afdelad med
kraftiga pelare. Midt på taket
höjer sig en lanternin med
en klocka med inskription:
»Johan Gyllenstjerna»,
härstammande från Torönsborg.
— En trappa af rödaktig sten
leder upp till hufvudportalen,
genom hvilken man inträder
i en tvärs öfver byggnaden
löpande stenlagd förstuga.
Denna anordning af
grundplanen, jämte de i husets
längdriktning gående
hjärtmurarna, förekommer ofta
under Vasatidens senare skede,
1500-talets slut—1600-talets
början, och torde sålunda hafva
bibehållits vid iståndsättningen
efter 1719. Vid förstugans
bortre ända, mot öster kommer man genom en
ursprunglig ytterportal och en stor glastäckt
öfverbyggnad ut på en högt belägen terrass med
präktig utsikt öfver Bravilen. Öfver den nämnda
portalen sitter den förut omtalade vapenstenen
med Ekebladska och Mörnerska vapnen, omgifna
af ett par stora palmblad och ett par fladdrande
band, som tydligt visa 1720-talskonstens i Sverige
nära samhörighet med den karolinska barocken.
pylp
gi MII; z
f
å planen).
Nedre hallen (m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
