- Project Runeberg -  Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början / Skåne /
22

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenstorp. Odarslöfs socken, Torna härad, Malmöhus län. Af August Hahr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA SLOTT OCH HERRESITEN

denna å gafvelytorna. Under öfvervåningens
fönster löper rundt om en gesims af sandsten och
utefter takfoten en konsollist (med små
kragstenar) af samma material. Dekorativt verka
äfven de stora ankarjärnen. Hörnen markeras
af sandstenskvadrer samt fönsteromfattningarna
af omväxlande sandsten och tegel. Fönstren
ha fordom varit mindre med grofva poster af
sandsten. I sin »Skånska resa» (1751) omtalar
Linné, att då åtminstone den nedre
fönsterraden hade dylika poster. Af stor verkan äro de
branta sidogaflarna, hvilkas svängda konturer
markeras af elastiska
sandstensband. Dessa
voluter gå ej öfver i
hvarandra, utan mötas
oförmodadt i skarpa
framsprång. Formerna
äro af en verkligen
ovanlig elegans. Af samma
karaktär äro
fönsterkupornas och karnappets
voluter.
Framsidans/ortal har joniska
kolonner på postament med
ringbärande
lejonhufvuden. Nedre tredjedelen
af kolonnskaften är
orefflad samt smyckad med
i bladverk utlöpande
lejonmasker. Äfven den
något tryckta
portbågens slutsten är prydd
med ett lejonhufvud.
Frisen ofvan denjoniskt
karaktäriserade
arkitraven har ett slags
triglyfer i hörnen och bär
följande inskrift: »Dette

sen,* som, därest äfven dessa skulpturers ritningar
vore af honom, onekligen måste anses som en
själfständig konstnär af rang. Detta håller jag
dock skäligen ovisst. Byggnadens konstnärliga
verkan beror — förutom af dess proportioner —
af dess rika sandstensdekorering, och antager
man Hans Stenwinkel d. ä. som arkitekten, måste
denne också haft befattning med den med
byggnadens karaktär intimt samhöriga dekorationen.
De germanska renässansarkitekternas egentliga
värde söker man ju, som bekant, just på detta
område. I öfrigt voro de oftast ganska enkla
murmästare. Mäster
Daniel har därför
troligast hållit sig till gifna
»schabloner» eller en
gifven modell.

Gå vi genom den
korshvalfstäckta porten
öfver till gårdssidan,
finna vi där två
envåniga sidobyggningar,
som stamma från ett
senare datum
(1700-talet). Med slottet ha
de ursprungligen ej haft
något att göra.
Däremot torde den
utbyggnad (jmfr planen), i
hvars vinkel med
slottsbyggnaden trapptornet
ligger, åtminstone till
sin nedre del —
hällaren och nedre våningen
— vara gammal. Öfver
portalen är uppsatt det
Gyllenkrokska vapnet.

Vid den fjärde sidan
af denna borggård (åt

Hus lod erlig och
welbyrdig Frw Beathe Hvit-

Portal på västra sidan.

öster) sänker sig
terrängen hastigt, men ses där

feld Salige Knud Wilfelz Efterlefverske bygge å trenne terrasser en trädgård med rabatter och

Anno 1596.»

Under svicklarna med sina kransräckande
»victorior» är inhugget: »Renoverad af F. G.
Gyllenkrok Är 1761». Portalkrönet utgöres

af tvenne rundlar med Hvitfeldtska och
Ulfeldtska vapnen, omfattade af äkta nederländskt
beslagsornament samt däröfver en
obeliskkrönt gafvel. Ytterst å hvardera sidan omkring
detta krön stå två obelisker, liksom stolt
garderande vapendekorationerna. Upphofsmannen till
denna portal liksom sannolikt till allt
stenhuggeriarbete är enligt hvad af L. Weibull

utrönts en stenhuggare i Malmö Daniel Tomi-

22

häckar samt nederst en bassäng med
springvatten. Denna anläggning går säkerligen långt
tillbaka. Men trädgårds- och parkanläggningar
sträcka sig för öfrigt rundt om slottet. Å det
vida området väster om detsamma — innanför
vallgrafven — reste sig förr
ladugårdsbyggnaderna. Bassängen med vattenkonsten midt
framför slottet fanns dock redan då.

Slottets inre kunna vi här lämna ur räkningen.
Det bebos ej af innehafvaren, som i stället
residerar på sitt andra fideikommiss, Björnstorp,

* Bildhuggare och träsnidare i Malmö och Lund under renässan-

sen. Lund 1900.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 4 20:57:23 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssoh/ska/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free