Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulla-Gunnarstorp. Allerums socken, Luggude härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULLA GUNNARSTOR P
Kulla-Gunnarstorp 1680. Enligt Burman-Fischer.
gande vinrankor eller lager-, eklöfs- eller
rönnbärsgrenar med fåglar samt nederst en djur- eller
människofigur. Urbilden är italiensk, men det
hela omdiktadt i nordisk anda. Vi vända oss
så till »vinkelplatsen» mellan de båda
byggnaderna. Äfven från denna föra två murade
verandor in i slottet, båda af ungefär samma karaktär
som den nyss skildrade. Den ena är emellertid
inbyggd i den sydöstra byggnaden. Den andra
träffas vid den lilla tvärflygeln å sydvästra
byggnaden. Skyddad för nord- och vestanvindar
erbjuder denna borggårdsplats en angenäm
uppehållsplats med härlig utsikt. Hufvudtornet ligger,
»
§5
som redan är antydt, i ytterhörnet af de båda
sammanbyggda flyglarne. Dess fyrkantiga massa
omges upptill af en balustrad med spiror och
pyramider i hörnen. Därifrån reser sig en åttkant,
omgifven af med rakt bjälklag förenade kolonner
(i cement) samt däröfver en åttkantig kopparklädd
spira, slutande i en spetskrönt lanternin. Hela
anordningen erinrar slående om tornen vid
Marsvinsholm, hvilket, som vi erinrar oss, på
1850-talet i grund restaurerades af Kulla-Gunnarstorps
kunskapsrike byggmästare. Det är alltså rätt
olikartade element som ingå i slottets arkitektur:
holländsk renässans, italiensk ung- och högrenässans
och ej minst engelska erinringar i
byggnadspartiernas gruppering. Slottet är ett mycket typiskt
barn af sin tid och dennas beundran för de tidigare,
mer eller mindre nationellt karaktäriserade
renässansstilarne. Men äfven ett inslag af annan art
har där framträdt: antikintresset, ehuru dock
egentligen i den inre dekorationen. Redan i det
yttre framtonar det dock i en och annan detalj:
t. ex. i de öfre fönsternas omramning, som verkar
inspirerad från den berömda dörromfattningen å
Erechteion i Athen.
Hufvudingången till slottet för oss först till
en mindre vestibul, där antikiseringen
uppenbarar sig i takets enkla rossmyckade gipskasetter.
Till vänster ligger ett kapprum, till höger (genom
ett par glasdörrar) trappuppgången till öfre
våningen. Det förra har en takdekorering i hvitt
och grått rutor med bladverk — samt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
