Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulla-Gunnarstorp. Allerums socken, Luggude härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERER tEESÅA TIN
lande knubbiga genier, omfamnande hvarandra,
blad, blommor och frukter, allt nästan fritt
utarbetadt, karaktärisera denna pompöst
storstilade ram, som måste utgått ur en verklig
mästares verkstad. Och hvilken? Studera vi
detaljerna noggrannare, framför allt genierna, finna
vi den mest slående öfverensstämmelse med
Burchard Prechts kronbärande genier i den
kungliga paradsängkammaren på Drottningholm slott.
Alla dessa bytingar ha ett verkligt påfallande
syskontycke, ej minst hvad fysionomierna angår.
Till den berömde karolinske träskulptörens kända
verk kan därför härmed
läggas ännu ett. En
praktfullare spegelram
har säkerligen icke
utgått ur den Prechtska
ateliern. I samma
salong sitta några
mycket värdefulla
familjeporträtt, som t. ex. de
båda af Olof Södermark
målade porträtten af
grefve Baltzar von
Platen (signeradt: »O.
Södermark pinxit 1829»)
och af hans hustru
grefvinnan Charlotta De
Geer, målad som fästmö
(signeradt: »O.
Södermark pinxit 18309?»), ett
par koloristiskt
utmärkta bilder, som väcka en
erinran om venetianarne
och van Dyck. Af Uno
Troili har exc. grefve
Carl De Geer till Leufsta
målats. Det varmt och
mjukt stämda
porträttet är signeradt: »G. U.
Troili 1854». I ett par af salongerna hänga
dyrbara venetianska glaskronor. Till det nyssnämnda
rummet stöter grefvinnans skrifrum. Sin särskilda
tidsprägel ha där de höga svartlackerade
dörrarne med sin förgyllda ornering i antikiserande
stil. Äfven rummets empiremöbel är hållen i
svart och guld och klädd med rödt tyg. Det
svartlackerade skåpet med bronsförgyllningar och
inläggningar, allt i rokoko, är däremot en typiskt
fransk pjes från andra kejsardömets tid.
Bland de förnämsta rummen nå vi så äfven
uppmärksamma den stora matsalen i sydvästra
flygeln. Den är gediget dekorerad i flandrisk
renässans. Rundtom löper en hög ekpanel med
refflade doriska pilastrar. En utåtsvängd flandrisk
——
Grefvinnan Elisabeth Wachtmeister.
Oljemålning af Albert Edelfelt.
gesims — af det slag vi så ofta se på
nederländska renässansskåp — med omvexlande manliga
och kvinnliga hufvuden kröner densamma.
Väggen därofvan genomdrages af joniska
hermpilastrar upp till konsolfrisen. Fälten mellan
konsolerna upptages af trätaflor med utskurna
arabeskornament. En liknande frodig skulptur utmärker
naturligtvis äfven dörrarne och deras öfverstycken.
Och paneltaket med sina kasetter med
arabeskornering och nedhängande knoppar vill, äfven det,
erinra oss om 1500-talets nordiska
renässansinredningar. Den magnifika spiseln är dels af svensk,
dels italiensk marmor.
Två kolonnpar i svart
och hvit marmor
uppbära spiselfrisen, medan
öfverdelen är klädd med
den rikaste träskulptur.
Här uppträda
hermpilastrar med joniska
figurkapitäl, en konsolfris
och i fältet ett
genombrutet löfverk med det
Platen-De Geerska
monogrammet. En dyrbar
rumsinredning alltså, i
hvilken man sökt göra
det bästa af en
historisk stil. Dekoreringen
är utförd af H.
Ner-ØfHin. Bland
konstföremålen i salen, som är
möblerad med en
solid ekmöbel, må
nämnas stora porträtt af
Karl XV och Oscar II
som hertig, samt ett
porträtt af grefve B.
von Platen, måladt af
Tvroili.
I sydöstra flygeln träffa vi biblioteket, skrifrum,
rökrum m. m. Äfven biblioteket är dekoreradt
i nederländsk renässansstil. Taket visar ett
stjärnmönster med en stor väldig knopp, från hvilken
en bronskanna nedhänger. De väggfält, som
icke upptagas af bokhyllor, äro klädda med
holländskt blått kakel. Ett par holländska porträtt
förtjäna här uppmärksammas: af Louis De Geer
och Laurent De Geer. Det senare är ett vackert
original från 1600-talet. I det bredvidliggande
rökrummet böra vi ej gå förbi det stora
sköldpaddskåpet eller de vackra landskapsmålningar
af den bekante dansken /. /a Cour, framställande
Wanås och Kulla-Gunnarstorp.
Ej onämndt bör arkivet blifva. Det innehåller
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
