Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollenäs. Trollenäs socken, Onsjö härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLLENÄS
Hallen.
ehuru ytorna fortfarande blefvo hvitputsade.
Den sista grundliga omgestaltningen känna vi
redan. Ladugården befinner sig ännu på sin
gamla plats öster om slottet. Byggnaderna
stamma från trenne århundraden och
tvänne gårdar. En gråstensbyggnad bär t. o. m.
årtalet 1649, en annan är uppförd 1742 af
Fredrik Trolle o. s. v. Men den moderna tiden
har äfven här genom ändamäålsenliga
nybyggnader och anordningar gjort sin anda gällande.
Den förutnämnda kyrkan, Näs gamla kyrka,
med det Thottska-Trolleska grafkoret ligger ännu
närmare borgen i sydost. Den byggdes
ursprungligen i romansk stil med murar af oregelbundna
klufna stenar samt med platt trätak. Senare ha
gotiska hvalf inbyggts. Koret med korkvadrat
öfvertäckt med ett korshvalf, slutar med en
romansk absid. Såväl tornet som det å
norra sidan utskjutande grafkoret äro
betydligt yngre. Det senare är uppfördt
af Anders Thott år 1600, det förra af
Otto Tagesen Thott. De förefalla vara
ungefär samtida. Tornets nederdel är
liksom grafkoret byggd af solida
sandstenskvadrer. Kyrkan är sedan länge
öfvergifven. År 1860 förenades Näs med
Gullarp till en kyrkoförsamling och den
1 januari samma år invigdes Gullarps
och Näs gemensamma kyrka, bekostad
af den förre fideikommissarien friherre
Nils Trolle. Fideikommissets nuvarande
innehafvare, hofjägmästaren friherre Nils
Trolle, har med berömvärd pietet gått i
författning om den gamla kyrkans
restaurering. Där finnas bland annat
medeltida hvalfmålningar under putsen, hvilka
omge
91
gren.
skola framtagas, liksom äfven det
sorgligt ramponerade grafkoret kommer att
iståndsättas, gamla grafstenar bringas i
ljuset o. s. v. Den romanska dopfunten
med sitt vackra palmettmönster står för
närvarande i en trappuppgång på slottet.
Vi återvända emellertid till
slottsbyggnaden. Genom rundtornet för entréen
in i en magnifik trapphall, där
stentrappans konstruktion frapperar oss.
Trappstenarne hvila nämligen ej på något
underlag, utan skjuta från den runda bakre
väggen fritt ut i luften. Hemligheten är
naturligtvis, att stenen till halfva sin längd
är inmurad i väggen. Trappan fortsätter
på detta sätt till tredje våningen. Ett
elegant gallerverk, smyckadt af Trolleska
och Leijonhufvudska vapensköldar, följer
densamma på dess luftiga färd.
Trappuppgången dekoreras af värdefulla gamla väfda
tapeter, s. k. »skogstapeter», taflor, porträtt o. a.
Af intresse är det stora dubbelporträttet af
amiralen Nils Trolle till Gaunö och hans hustru
fru Hille Rosenkrantz, måladt af Karel van
Mander, den bekante hofmålaren hos Kristian IV.
Här hänger äfven en gammal dansk fana, som
enligt inskriptionen är den Brahe-Trolle-borgska
Birke-rättsfanan och bär årtalet 1700.
Hufvudvåningen med alla praktgemaken ligger
i andra våningen. En verkligen furstlig inredning
har kommit den till del, utförd efter ritningar
af slottsarkitekten vid Drottningholm Agi
Linde-Med kännedom om den förkärlek denne
berömde arkitekt har för barockstilen, kunna vi
förstå, att motiv från denna stil, som under sin
egentliga lifstid ej minst i effektfulla slottsin-
Gröna salongen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
