Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollenäs. Trollenäs socken, Onsjö härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLLENAS
lämna vi dessa gediget och elegant dekorerade
gemak.
Trollenäs ägarehistoria erbjuder inga särskildt
stora svårigheter, då det märkliga inträffar, att
endast tvänne ätter innehaft godset. När i den
urgrå forntiden Thottarne
kommo i besittning af detsamma, är
nog ej så lätt att afgöra. Det
finnes en svårkontrollerbar
uppgift om, att släkten redan på
1 100-talet ägde trakten, där Näs
nu ligger. En apokryfisk sägen
berättar vidare, att gilkaren 7or
Thott, biskop Absalons nitiske
vän, skulle blifvit högsatt i den
i närheten af Ströö kyrka
belägna s. k. Tullehögen. I slutet
af 1300-talet ägdes Näs af
Peder Thott, från hvilken det
öfvergick till sonen Erik Thott,
riddare och riksråd, från denne
till Stig Eriksen Thott, som i
sin tur lämnade det till Anders
Stigsen Thott, om hvars hustru
Anna Rosensparre folksagan
mäler, att hon blef bergtagen af trollen. Deras
yngsta son, riksrådet Oftto Thott, blef sedan ägare af
Näs. Dennes son, den ryktbare 7age Otlosen
Thott, blef den förste mera kände
märkesmannen i gårdens historia. Det var han som 1559
lätuppföra Näs’
stolta,
värnkraftiga borg,
sedan han
tjuguett år förut
byggt det ej
mindre
storartade Eriksholm
(nu mer
Trolleholm). Han
afled 1562, och
i kyrkan vid
Trollenäs
minner oss ännu en
Kammarherren Friherre Nils Trolle.
F.
Oljemålning af C.
grafsten om
honom och hans
gemål Else;
Ulfstand. Från
Trolleholms
historia känna vi
äfven sonen Ofto Thott († 1588) och den för sin
höga begåfning och sina romantiska öden
märkliga Sofia Brahe. Med sin broder Anders Thott
hade han del i Näs. Den senare, som länge
öfverlefde brodern, byggde år 1600 det Thott-
Kornetten Fredrik Trolle.
Oljemålning af Per Krafft d. ä.
o
g
ska grafkoret vid Näs’ kyrka. Da han afled
barnlös, öfvergick Näs efter hans död till
brorsonen, den vid Trolleholm omtalade rike och
mäktige 7Tage Ottosen Thott, s. k. »skånske
kungen», som bland alla sina skånska gods dock
mest synes varit fästad vid
Eriksholm. Tages äldsta son, Of/o
Thotf, som dog 1656, två år
före fadern, skref sig till Näs.
Dennes son Knut erhöll
därefter denna gård, medan
Eriksholm gick till den yngste sonen
Tage Thott. Knut Ottosen Thott
hörde till de förnäma danskar,
som trots sin tro- och
huldhetsed till svenska kronan
uppehöllo äfven politiska
förbindelser med sitt forna fädernesland.
Han liksom sina bröder måste
1676 fly till Danmark. I
Sverige dömdes han till döden och
afrättades 77 effigie på Malmö
torg, hvarförutom hans
ägendomar naturligtvis indrogos. Näs
förlänades under kriget till
riksrådet grefve Henrik Horn. Efter fredsslutet
återgick godset till Knut Thott, som 1682 lyckades
bortbyta det mot Gaunö på Seland till fru Hille
Rosenkrantz, danske amiralen och riksrådet Nils
änka. Hon synes haft ett särskildt
intresse under
brytningsåren att
förvärfva sig ägen-
von Breda 1799.
Trolles
domar i Sverige.
Ar 1680 kom hon
t. ex. i besittning
af Eriksholm.
Efter hennes död
1685 ärfdes Näs
af sonen AFroøoid
Trolle, blef
svensk undersåte,
medan hans
broder Herulf Trolle,
erhöll
holm,
kvarstannade Danmark.
Arvid Trolles son
med sin hustru
Sofia Elisabeth von
Buchwald, den från Trolleholm kände
öfverstelöjtnant Fredrik Trolle, öfvertog Näs efter
moderns död år 1720. Som vi redan känna,
förstod Fredrik Trolle dels genom sitt giftermål
med Brita Ramel, dels genom förståndiga köp
som
som Eriks-
i
Kammarherren Friherre Nils Trolle.
Oljemålning af J. G. Sandberg.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
