Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bollerup. Bollerups socken, Ingelstads härad, Kristianstads län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRES 1TEN
betydelse. I sin helhet har den meddelats af
Ljunggren i »Skånska herrgårdar». Jag skall
därför nöja mig med några uppgifter rörande
den rundliga bröllopskosten. Festen torde dock
stått flera dagar och gästernas antal varit högst
betydligt. Annars kan man knappt tänka sig
att till densamma skulle åtgått 4 rökta
kokroppar, 40 rökta får, 10 oxar, af hvilka 5
nedsaltades 10 dagar före bröllopet, 40 lam, två
tunnor sill, 4 tunnor torsk, 3 tunnor smör, 8
varder kabiljo, 5 varder långa, 1 tunna lax, 2,000
»spidfisk», vidare 3 pund hvete, 22 pund mjöl,
180 tunnor hafre till gästernas hästar, 9 åmar
vin, 6 läster tyskt öl, två tunnor hamburgeröl,
8 fat öl af andra sorter och brygden af 2 läster
malt. Sammanlagda kostnaden steg till 498
rhenska gyllen eller 1,598 skånska mark, en
summa, för hvilken man den tiden kunde köpa
ett herresäte.
Olof Stigsen afled 1507, men arfskiftet hölls
först 1515, då sonen Mauritz Krogenos erhöll
Bollerup. Om den äldre sonen Stig heter det,
att han hade »gått af landet till Tyskland».
Mauritz, som dog 1550 och till hvilken
otvifvelaktigt det gamla stenhuset går tillbaka, ärfdes
af sin ende son Olof Krogenos, den siste af den
märkliga släkten. Han afled 1573.
Vapenskölden nedlades i hans graf i Ringsteds kyrka.
Genom arf går gården sedan till släken Giöe
och från denna till Falk Lykke, hvars hustru
var Margareta Giöe. Lykke var öfverstlöjtnant
och 1624 befallningsman på Kristianopel,
därefter ett par år länsman på Gottland. Han har
bebott borgen, kanske restaurerat den. Ett
spiselkrön med årtalet 1638 ser man ännu i andra
våningen. Redan före Lykkes död (1650) synes
gården genom köp gått till Fredrik Rantzau
(† 1645) och sedan till dennes hustru Ida Skeel.
Hon lät bygga ett grafkor vid Bollerups kyrka,
numera indraget i den moderna tillbyggnaden.
Det blef äfven henne och hennes barn beskärdt
att liksom så många andra förnäma danskar
råka i svårigheter efter Skånes afträdande till
Sverige. Hennes söner hade icke velat svära
den svenske konungen trohetsed, emedan de ej
besutto fast ägendom i Skåne. De inblandade
sig i ett försök till allmogeuppror år 1658, som
hade till syfte att bringa Malmö i det danska
partiets händer. Planen upptäcktes i tid. Fru
Ida, som på Bollerup hade hyst en af danska
konungens utskickade, stämdes inför rätta i
Malmö. Då hon nekade att personligen infinna
sig, blef hon 1659 arresterad och hennes ägen-
dom förklarad hemfallen till kronan. Senare
synes hon återfått densamma. Efter henne
innehades Bollerup af sonen Ofto Rantzau, som
ingick i dansk tjänst, blef kammarherre och grefve.
Gården reducerades 17009, men återställdes 1720.
Döttrarna Judith Birgitta och Henriette Amalia
fingo efter fadern Bollerup. Den förra dog 1741,
den senare ett tiotal år därefter.
Sedan finna vi det gamla herresätet gå ur
hand i hand. Jag uppräknar helt kortfattadt de
nu följande ägarne. Den mecklenburgske
adelsmannen Carl Fredrik Mevius säljer gården till
den bekante i revolutionsförsöket 1756
inblandade öfversten Johan Ludvig Hård, som
lyckades fly till Preussen, där han dog 1798. Efter
hans flykt 1756 gick gården genom köp till
direktören vid Östindiska kompaniet Niklas
Sahlgren, som lämnade den i arf till dottern Sara
Catharina, gift med friherre Clas Alströmer (†
1794). Sahlgren hade med Bollerup förenat
Ofrabyborg. Båda ägendomarna såldes af
Alströmer till den vidtfamnande excellensen grefve
Erik Ruth, hvilken redan 1798 afyttrade dem
till friherre Achates Carl von Platen, som lät
uppföra det nuvarande boningshuset. Den
följande ägaren är ingen mindre än konung Karl
XIV Johan. Öfrabyborg försåldes nu till
friherre IWilhelm B. von Platen och en hel del
hemman utbrötos. Hufvudgården arrenderades från
1825 till 1839 af grefve Nils Barck. Efter Karl
Johans död 1844 såldes Bollerup för 300,000
rdr b:o till lagmannen 7Tage Ludvig Svlvan,
hvilken restaurerat gårdens byggnader och här
liksom vid sina andra ägendomar med ospardt
nit verkade för dess kultur. Lagmannen dog
1879 och testamenterade Bollerups säteri till ett
landtbruksinstitut för Kristianstads län, sedan
sonen Petter Hjalmar Sylvans arrende utgått
1898. Enligt testators bestämmelse skulle vidare
stiftelsens styrelse utgöras af landshöfdingen i
Kristianstads län, en af hushållningssällskapet
i samma län utsedd delegerad, domhafvanden
och kronofogden i Ingelstads härad samt
kyrkoherden i Bollerups socken. Och om det ännu
ej fullt organiserade institutets blifvande
verksamhet säger han: »Jag anser, att ett
landtbruksinstitut bör vara jämte en mönsterfarm,
där hvar och en utan skolgång kan se, huru
landtbruk bör ändamålsenligast ställas och
bedrifvas, ett experimentalfält och en
agrikulturkemisk försöksanstalt.» Hela den institutet
tillhörande arealen utgör 1,425 hektar.
Taxeringsvärdet är 1,203,000 kronor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
