Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bosjökloster. Bosjöklosters socken, Frosta härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESTEN
Bosjökloster enligt Burman-Fischer. Omkr. 1680.
gen och biskopen. Detta öfvergick slutligen till,
att klostret bortförlänades åt någon rik och
förnäm man, som i gengäld åtog sig
klostersystrarnas underhåll. En dylik ställning innehade på
1400-talet riddaren Tage Henriksen Hollunger
till Dybeck.
Såväl i Danmark som Sverige gick man efter
reformationen tämligen skonsamt till väga med
nunnorna. De lämnades icke vind för våg, utan
underhöllos i klostren till sin död. Munkarne
kördes däremot utan vidare på porten.
Bosjökloster gafs 1537 i förläning åt Lunds siste
ärkebiskop, Tornbern Bille, mot skyldighet för denne
att underhålla systrarne. Han slutade sina dagar
i klostret 1551. Hans efterföljare blef Hans
Barnekow, hvars änka Metta Oxe 1559
öfverlämnade klostret till Sten Rosensparre, konungens
befallningsman på Kallundborg. Äret därpå
bortbytte Fredrik II Bosjökloster med
underlydande hemman till fru Thale Ulfstand, änka
efter Påvel Laxmand, mot hennes gods på
Seeland. Därmed börjar Bosjöklosters æra som
enskild ägendom, endast afbruten af den tid,
det under 1600-talets slut och 1700-talets början
var indraget till svenska kronan.
Byggnaderna vid Bosjökloster bilda en väldig
komplex, omgifvande en stor fyrkantig gård.
Komplexen har under tidernas lopp undergått
betydliga förändringar, men anläggningens
omfattning, kyrkan, en del af de gamla
klosterhusens grundvalar och murar samt
hufvudbyggnadens präktiga källarhvalf höra medeltiden
till. Dessa solida hvalf — i östra längan —
med omväxlande rundbågar och spetsbågar
stamma dock från den senaste medeltiden, de
ha förmodligen uppstått först under loppet af
1400-talet. Se vi på den äldsta teckningen af
Bosjökloster, Burmans af 1680, visar den oss
en på alla sidor kringbyggd borggård. Den
östra upptages af n. v. hufvudbyggnaden. På
motsvarande västra sidan står ett tvåvåningshus
utan tak. Denna flygel, till hälften en ruin,
skulle enligt traditionen förskrifva sig från
klostertiden. Den kallades »munkalängan». I dess
ställe finner man nu mer ett par under
1700-talets senare hälft uppförda paviljonger.
Ritningen visar vidare på södra sidan äfven ett
tvåvåningshus samt emellan östra och södra
flyglarna en tre våningar hög tornbyggnad med
snirklade gaflar. På norra sidan står kyrkan med
n å Ħ.
jsaml ramD 3221001
Bosjökloster enligt Thersner. Omkr. 1820.
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
