Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krageholm. Söfvestads socken, Herrestads härad, Malmöhus län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAGEHOLM
Efter dessa makar, som ligga begrafna i Ystads
klosterkyrka hölls arfskifte år 1419, då
»Krogholm» ärfdes af andre sonen Bonde Jepsen Thott,
som lämnade gården i arf till sin son riddaren
och riksrådet Jens Due Thott, hvilken dog barn-
1lös. Krageholm öfvergick till hans systerson
riksrådet Åxel Brahe († 1487). Hans son Axel
Axelsson Brahe († 1551), nämnd
som en af de främste af den †
Af Otto Marsvins gods ärfdes Krageholm,
Högesta och Fulltofta af dottern Karin, som
var gift med Ivar Krabbe till Jordberga, en af
den dansk-skånska adelns främste män på sin
tid. Hans son Jörgen Krabbe, som tillträdde
Krageholm redan under faderns lifstid,
introducerades år 1664 på svenska riddarhuset och blef
år 1676 svensk friherre. Han
gjorde sig emellertid misstänkt
danska Braheätten, ägde
Krageholm, Tosterup och Vidtsköfle;
han var befryndad med gamle
grefve Per Brahe († 1590),
hufvudmannen för den svenska
Braheätten och den nuvarande ägarens
till Krageholm stamfader. — Herr
Axel ärfdes af sina två söner Lave
Brahe († barnlös 1567) och Jens
Brahe († 1560), Vidtsköfle slotts
byggherre. Den sistnämndes son
Peder Brahe († 1594) hade sju
barn, fyra söner och tre döttrar,
af hvilka en var gift med Otto Marsvin († 1647)
till Marsvinsholm och Dybeck, som inlöste
Krageholm från sina medarfvingar. Han säges
omkring år 1639 hafva »antingen uppbyggt
Krageholms slott eller ock betydligt reparerat det».
Det senaste synes sannolikast och som slottets
byggherre torde få anses någon af de
ofvannämnda medlemmarna af Braheätten.
—
Plan af slottet.
för danska sympatier och mottog
bl. a. på Krageholm den
holländske amiralen Tromp. En svensk
besättning inlades på borgen,
Jörgen Krabbe dömdes i november
1677 förlustig lif och gods och
arkebuserades i januari 1678 i
Malmö. — Hans hustru, fru Jyta
Thott, fick emellertid behålla
godsen och Krageholm, som nu fick
stå obebodt och halft i ruiner i
mera än 20o år, såldes af hennes
arfvingar år 1704 till kungliga
rådet grefve Karl Piper, som blef gårdens förste
svenske ägare. Ljunggren uppger att köpet kom
till stånd först efter flera års underhandlingar
och det låter därför tänka sig att den af
Gerhard von Buhrman gjorda afbildningen och
beskrifningen af år 1699 varit ett led i dessa un-
derhandlingar och att den utförts på uppdrag
9; 2
såg
af grefve Piper, som veterligen själf aldrig såg
Krageholms slott från nordost.
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
