Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krageholm. Söfvestads socken, Herrestads härad, Malmöhus län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett par å godset funna runstenar blifvit resta. En
annan landsvägsbro leder åt andra sidan öfver
den östra slottsgrafven. Slottets yttre har en
ålderdomlig och sträng karaktär med sina släta
murytor och höga branta tak. Genom det långa
porthvalfvet kommer man in på borggården, från
hvilken man har en präktig utsikt öfver den
förut omtalade »lustgården» med sin esplanade
i midten, omgifven af höga träd och i fonden
afslutad med konstrikt planterade anläggningar.
Uppgångarna till våningarna befinna sig i de
båda flyglarna: hufvuduppgången med den
Tessinska trappan i den östra och en mindre, under
en senare period af 1700-talet anlagd trappa i
den västra flygeln. Hufvudtrappan är försedd
med kvadratiska vändplan och täckt af små
krysshvalf, trappstegen äro belagda med tjock ekplank
och mellan midtrummets fyra murpelare löpa
balustrader.
Från förstugan en trappa upp inträder man
först i slottskapellet, som upptager de två
öfversta våningarna i östra flygeln. Det utgör med
sitt hvita tunnhvalf, sina rikt dekorerade
väggkartuscher, sitt altare och sin snidade predikstol
en ståtlig barockinteriör. I koret äro placerade
tvänne bänkar afsedda för grefvinnan Kristina
själf och hennes familj, när de behagade åhöra
»hofpredikanten vid det höggrefliga Piperska
hofvet på Krageholm», som husprästen
kallades.
KRAGEHOLM
Midt emot ingången till kapellet befinner sig
ingången till slottets hufvudvåning, en i södra
längan belägen räcka af rum, som i tidernas
längd genomgått åtskilliga reparationer och
numera hvad den fasta inredningen angår hafva
sin inredning från början af’1800-talet. Man
inkommer här först i en stor salong, belägen i
slottets sydöstra hörn, ett par mindre salonger
ligga åt borggården och åt söder i det
framspringande porttornet ligger ett biblioteksrum
med hyllor från golf till tak, fyllda med böcker
i gamla vackra band. Endast den stora
matsalen i det sydvästra hörnet af slottet har i behåll
en gammal fast inredning sannolikt tillkommen
på 1750—6o-talet efter grefvinnan Kristina Pipers
tid. Ofvan panelen äro väggarna här klädda med
i olja på duk målade taflor, förstorade kopior från
1700-talet, efter Ch. Natoires original å Stockholms
slott, inom måladt ramverk i rokokostil och omgifna
af likaledes målade pilastrar med festonornament
i guld. De breda enkeldörrarna, hvilkas foder
hafva karaktäristisk rokokoform, krönas af
målade dörröfverstycken. Salen är belägen i det
gamla fasta hörntornet och har därför murar af
betydande tjocklek, växlande mellan 160—180
cm. — Äfven de öfriga 1500-tals-murarna äro
ansenliga och hålla i borgens yttersidor omkring
130 cm och inåt borggården något mindre,
omkring 100—120 cm. Den tillbyggda nordligaste
delen af västra flygeln håller endast 60—75
Matsalen.
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
