Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tosterup. Tosterups socken, Ingelstads härad, Kristianstads län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOSTERUP
TOSTERUPS SOCKEN, INGELSTADS HÄRAD, KRISTIANSTADS LÄN
AF AUGUST HAHR
iksom Kulla-Gunnarstorp och Knutstorp
L var Tosterup ett af de forna skånska Brahe-
godsen och synes under 15- och
1600-talen varit en typisk välbefäst dansk adelsgård
med hufvudbyggnad, torn och ekonomiflyglar
sammanslutna på den af vallgrafvar omgifna och
äfven af murar skyddade slottsholmen och med
vindbryggan framför porthvalfvet, färdig att
upphissas vid hvarje tecken till hotande fara. Hela
anläggningen har i viss mån erinrat om Borgeby
och har i hvarje fall varit ett mycket
karaktäristiskt prof på de medelstora borgarna i Skåne
under de nyssnämnda århundradena.
Ännu i dag utgöres Tosterups borg af kring
en gård pittoreskt grupperade byggnader, hvilka
samtliga äro af äldre, ehuru rätt olika datum.
Ingen fiendtlig våldsam härjning har drabbat
densamma, som fallet däremot varit med så många
andra skånska slott och borgar. Ännu i dag kunna
vi där åtminstone i någon grad i inbillningen
rekonstruera dess forna utseende, trots alla senare
tilll och ombyggnader och oaktadt ingen äldre
afbildning kan ge någon ledning. I de
Burman-Fischerska »prospecterna» är sålunda Tosterup
icke afbildadt. Däremot finnas väl några
underrättelser om gårdens utseende från år 1676,
meddelade af Martin Weibull i »Skånska
samlingar», och till hvilka jag senare skall
återkomma. Vidare är det en lycklig omständighet,
I
att slottet ej underkastats någon modern
genomgripande restaurering, utan dess nuvarande
karaktär är åtminstone i hufvudsak den, som det erhöll
genom Rutger Barnekows tillbyggnader och
reparationer vid 1700-talets midt; och säga hvad
man vill om dessa, ha de likväl ej utplånat den
gamla borgens viktigaste byggnadspartier.
Tvärtom, trots all modernisering, gör totalbilden ett
mycket måleriskt gammaldags intryck. Icke minst
i detta hänseende
märkdetaljer, rester af gamla
borggårdsexteriören är
lig. Och ålderdomliga
anordningar finner den uppmärksamme
betraktaren ännu här och hvar i denna intressanta
slottsbyggnad, som har en så egendomlig förmåga
att tilltala vår fantasi och vår kärnsla.
En hvälfd stenbro, som öfverste Barnekow
1767 lät uppföra, leder öfver till den tre
våningar höga hufvudbyggningen. Framför
porthvalfvet är ett muradt framsprång, antagligen fordom
något större och afsedt att mottaga den forna
vindbryggan samt i öfrigt stärka försvaret genom
att bereda s. k. strykvärn åt långsidan. Denna
slottsbyggnad begränsar borggården åt söder
eller, noga bestämdt åt sydsydväst. Till höger
reser sig ett högt fyrkantigt torn, som slutar i
en mäktig tinnekrans under det skiffertäckta
fyrsidiga taket. Det ligger vidare ej i linje med
hufvudbyggnaden, utan har lagts rakt i norr och
l Ulrsprungligen har det blott med en mur
soder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
