Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tosterup. Tosterups socken, Ingelstads härad, Kristianstads län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOSTER UP
branta gaflar. 2
och den nedre våningens gemak ha varit hvälfda.
Sin dåvarande karaktär hade det säkerligen fått
under 1500-talets senare decennier, ej osannolikt
under Jörgen Brahe d. y:s dagar, hvilken skall
ha byggt tornet och anlagt kyrkan, och som ju
äfven byggde Kulla-Gunnarstorps ännu bevarade
gamla borg. Alldeles otvetydigt har han spelat
en roll i Tosterups byggnadshistoria. Det ger
inskriptionen öfver Lkporialer. vid handen,
hvarom längre fram talas. Men det var ingen
nybyggnad Jörgen Brahe företog, utan
säkerligen blott en om- och illbyggnad af ett från
medeltiden stammande mindre hus. Murar i det
inre tyda därpå. Minnen från det äldre Tosterup
äro t. ex. källarhalsen till vänster, när vi
kommit in på gården, förande ned till ett tunnhvälfdt
rum, »borgfängelset», vidare trappan till
ingången strax bredvid, som ger intryck af att vara
en ursprunglig sådan. I Barnekows trapphus äro
uppsatta 11 st. taflor med retoriska inskriptioner,
hvilka enligt Ljunggren ha författats af professor
J. 1. Colling i Lund.
Vid det stora fyrkantiga tornet har man
observerat dess noggranna orientering i norr och
söder och på den grund ansett, att det skulle
vara byggdt af Jörgens broder, den store
astronomen Tycho Brahe. Det är ju ej omöjligt, att
Tycho haft någon medverkan vid dess
uppförande, då man erinrar sig, att Tosterup var
Dessa murar voro 1 1/2 aln tjocka,
honom kärt sedan barndomen. Det var här hans
första ungdom förflöt på farbroderns, Jörgen
Brahe d. ä., gård. I den omtalade »relationen»
af 1676 säges tornet vara 20 alnar högt med
1/2 aln tjocka murar. Då vallgrafven omkring
borgen i allmänhet hade en bredd af 37 fot,
uppgick bredden kring tornet ända till 75 fot.
Källaren i detta torn är, märkligt nog, icke hvälfd.
En ursprunglig skottglugg där ännu i
behåll. Rummet därofvanför är emellertid
öfvertäckt af ett gotiskt stjärnhvalf med grofva,
fyrkantiga hvalfsträlar. De små fönstergh uggarna
äro möjligen äfven ursprungliga. Tornets
nuvarande afslutning med rundbågsfris och tinnar
stammar dels från en restaurering på 1830-talet,
dels från en ännu senare. Vid den förra
tillkom en kupoltäckt lanternin, som nu är
borttagen. Dessförinnan afslutades tornet af ett
vanligt pyramidformigt tegeltak, å hvilket Rutger
Barnekow säges uppsatt en fem alnar lång
järnstång med flöjel och en förgylld kopparkula.
Vända vi sedan vår uppmärksamhet till de
båda flyglarne, så är redan omtaladt, att de i sitt
nuvarande skick äro af tämligen sent datum.
Enligt Ljunggren skulle den västra vara
uppförd af Otto Thott på 1650-talet, den östra af
grefve Christian Ludvig von Ascheberg i början af
1700-talet, båda byggnaderna som envåniga
län-Detta stämmer så tillvida, att 1676
borgenligt den nämnda »relationen» bikad.
g
gor.
gården
Slottet från södra sidan med porthvalfvet.
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
