Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tosterup. Tosterups socken, Ingelstads härad, Kristianstads län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
händelse i Köpenhamn 1565. Brodern Ofto Brahe
ärfde del i gården, och efter dennes död 1571
fick hans yngste son Jörgen Brahe d. y.
Tosterup. Genom gifte med Ingeborg Parsberg blef
han, som vi sett, ägare üll Kil Gunnarstorp.
Jörgen den yngres betydelse både för denna
gårds och Tosterups byggnadshistoria känna vi
redan. Efter hans död år 1601 gick den till
sonen Tönne Jörgensen Brahe, som dock redan
1611 dog i Kalmar af de sår han erhållit i kriget.
Sedan därpå hans farbror Knut Ottosen Bn 2
haft gården, innehades den efter dennes död
1615 af änkan Margareta Lange, därefter
af hans kusin 7ycho du Brahe, son till
riksrådet Axel Ottosen Brahe, men med Tycho
Axelsen slutar Brahe-släktens dagar på Tosterup.
Oaktadt han ägde flera stora gårdar i Skåne och
Danmark, blef det urarfvakonkurs efter hans död
1640, och Tosterup såldes till Otto Thott, son
till Tage Thott, den bekante »skånske kungen».
Otto Thotts söner voro de från Trolleholm och
Trollenäs redan kända Knut, Holger och Tage
Thott, som af omständigheterna tvungos att
rymma till Danmark 1677. En af hans döttrar,
JSJytta, blef gift med Jörgen Krabbe till Krageholm
och andra gods. Genom detta Sittrmal kom
Tosterup till denne den skånska adelns främsta
man, hvars namn i tidens blodiga historia är
djupt inristadt. Krabbe blef utsatt för samma
misstankar som Thottarna, nämligen att ha
underhållit politiska stämplingar med det »danska
partiet», men i olikhet mot dessa lämnade han
ej Skåne, när molnen begynte samla sig öfver
hans hufvud, och en urladdning när som helst
kunde väntas. I det trygga medvetandet, att
ej ha tagit något direkt förrädiskt steg stannade
han kvar. Ett sken af tvetydig hållning föll
dock öfver honom. Han anklagades och
dömdes förlustig lif, ära och gods samt
arkebuserades verkligen på Malmö stortorg den 16 januari
1678. Den enda nåd, som Karl XI visade
honom, var att hans förbrutna ägendom
efterskänktes. Fru Jytta tillbragte sedan sitt återstå-
ende lif under ständiga processer för bevisandet
af mannens oskuld, hvarigenom hon till slut
genom utmätningar och försäljningar förlorade
en stor del af sina ägendomar. Tosterup gick
genom mellanhänder 1688 till fältmanskallen
grefve Rutger von Ascheberg, efter hvars död 1693
sonen grefve Christian Ludvig von Ascheberg fick
Tosterup och Söfdeborg. Denne dog barnlös
1722 och ärfdes af sina systrar Eleonora, gift
med landshöfdingen friherre David Macléer, och
Margareta, änka efter öfversten Kjell Christoffer
n
Barnekow. Den senare, mest känd under
namnet grefvinnan Margareta von Ascheberg, utlöste
systerns andel. Redan före sin död skiftade
grefvinnan Ascheberg sina många ägendomar
bland sina barn, men Tosterup hörde dock till
dem, som hon behöll till sin död år 1753. Det
tillföll då hennes andre son FKutger Barnekorw,
hvars betydelse i gårdens historia vi redan känna.
Han var öfverste för Norra Skånska
kavalleriregementet, var gift med sin kusin Mariana Louise
Macléer och dog 1772. Sonen Christian erhöll
hans gods på Rügen, medan hans två döttrar
Margareta och Eleonora Mariana delade
Tosterup. Den förra var gift med öfversten Jakoðb
Wilhelm Bennet, den senare med riksrådet grefve
A. R. Wrangel. Snart nog såldes dock gården,
gick först till den bekante excellensen grefve
Erik Ruth 1783 och redan samma år till
generallöjtnanten, kommendanten på Sveaborg m. m.
grefve Johan Sparre, som bosatte sig på
ägendomen och lifligt intresserade sig för dess
förkofran. Han afled därstädes 1791. Hans hustru
Jacobina Henrietta Alexandrina De Cheuses,
dotter af holländske generalguvernören i Surinam,
innehade sedan godset till sin död 1819. Grefve
Sparres dotter Sofia Lovisa Eleonora var i sitt
första äktenskap förenad med den berömde
generalamiralen och estetikern grefve Carl 2d12
Ehrensvärd († 1800), som ett par år vistades
på Tosterup hos svärföräldrarna, och af hvars
teckningar, handskrifter o. a. förr mycket af värde
funnits därstädes. Hans änka ingick redan 1803
nytt gifte med generallöjtnanten m. m. Jsak Lars
Silfversparre, en af »1809 års män», hvilken vid
svärmoderns död öfvertog godset, som han dock
1833 saålde ttill styfsonen 2u1olve Gustaf Carl
Albert Ehrensvärd, kammarherre och öfverste,
(† 1860). Dennes äldste son med sin första
hustru, född Adlercreutz, var en af vår tids mer
bemärkta personligheter grefve Albert Carl August
Lars Ehrensvärd, landshöfding i Göteborg,
riksdagsman, utrikesminister i den Tempthanderska
ministären och till en tid äfven i den Bildtska,
känd för sin framstegsvänlighet i politiskt
hänseende och sitt varma initiativkraftiga intresse
för alla kulturfrågor. Grefve Ehrensvärd dog
på sin gård Tosterup 1901. Hans hustru,
Ingeborg Hedvig Vogt, dotter till norska statsrådet
J. H. Vogt, afled år 1904.
Tosterup tillhör nu mera dessas barn, af
hvilka kontreamiralen grefve Carl August
Ehrensvärd är hufvudman för den grefliga
Ehrensvärdska ätten. Godset omfattar en areal af
1,295 har.
D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
