Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örtofta. Örtofta socken, Harjagers härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖR TOF T.A
sammanställda två och två. Å detsamma
utskjuter åt söder ett litet karnap af trä. Taken
äro af skiffer, tälttaken krönta af smidesgaller.
Rundbågsfriserna sakna hvitputsning, men de
hvita fogarna å teglet, de hvitmålade
fönsterramarna och fönsterkorsen bryta effektfullt af
mot ytornas röda tegelfärg. Hela
byggnadskomplexen visar en originell, pittoresk gruppering,
i hvilken det gamla stenhuset dominerar. Tornen,
särskildt rundtornet, komma dock kanske ej fulle
till sin rätt. Samma blandning af inhemska
nordiska stilelement samt franska renässansdrag
— paviljongsbyggnaderna med tälttak —
återfinner man i det äfven af arkitekten Meldahl,
men först betydligt senare byggda Trollenäs
slott.
Slottet omges, som vi sett, af Bråån i norr
och väster. AÅ dess västra sida för en smal
brygga öfver ån. Från slottet finnes dock åt
detta håll ingen utgång. Välvårdade trädgårdar
och parker bilda kring det hela en den
vackraste ram.
Ladugårdarne ligga sydost om borggården
på den plats de äfven i äldre tider intogo. Husen
äro nyuppförda af grefve H. Dücker 1855, 1868,
1887, så när som på ett kostall af gråsten, som
bär Henrik Ramels och hans båda hustrurs
initialer och årtalet 1635.
Vid parkens norra ända träffa vi Örtofta kyrka
vid olika tillfällen grundligt renoverad. Tornet
uppfördes 1639 af Henrik Ramel. Ljunggren
berättar, att vid den reparation som
hofmarskalken Sack lät kyrkan undergå i slutet af
1700-talet, det under koret befintliga grafhvalfvet
uppbröts, dess hvälfning borttogs och ersattes med
bjälkar och plankor, hvarefter det hela
tillmurades. I början af 1860-talet byggdes ett nytt
långhus i stället för det gamla. Där finnes dock
ännu den Sack’ska grafstenen med följande
inskrift: Hofmarskalken och Ridd. af Kgl.
Svärdsorden Högvälb. Frih. C. Ph. Sack och dess
Friherrinna M. M. Barnekow Hvila under denna
Sten. Förenade i lifvet genom ett XLIII Ärs
lyckligt Äcktenskap. Deras Önskan hafver varit
att efter Döden ostörda få njuta detta Hvilorum.
Efterkommande uppfylen denna Önskan.
Grafven tillslöts sista gången den XI April MDCCCV.
— I kyrkan ses äfven en intressant romansk
dopfunt från 1200-talet.
Nedre våningen af slottsbyggnaden upptages
2n
z I
C
f grH/4 7
lilli
7HH
q
7;
77177//
f;
adldil
/;
rial;
1;
HRHTI
H7;
7
f;
2
CI =
I†
I
fHHHR
THI]
Z
alaln
1;
HEL
Y
Östra fasaden med borggården.
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
