Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knutstorp. Kågeröds socken, Luggude härad, Malmöhus län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hällar den ena af sandsten den andra af
gjutjärn med vapensköldar och inskrifter, hvilka
erinra om tvänne i slottets historia viktiga
tilldragelser, dess uppbyggnad år 1551 och dess
återuppförande år 1726 efter förstörelsen under
kriget på 1670-talet. — Den äldre af dessa
hällar sitter till
vänster (öster) om
porten, ofvanför
en äldre nu
igenmurad ingång;
den bär de danska
ätterna Brahes
och Bildes
vapensköldar hållna af
vildmän och
därunder en aflång
ram med
karaktäristisk
renässansornering och inskriften: ANNO DOMINI
1551 LOD IEG OTIHE BRADE BlIJGGE
THETITIE HVS HER STAR OC BLEF FOL-
KOMMEN SAMME AAR MET MIN KERRE
HVSTRVE BEATE BILDE HER CLAVS
BILDES DATTER PAA LIINNGS GAARDT.
Sten med Brahes och Bildes
vapensköldar.
Ja
1 Z
X
8
R
S
SN
E
G
S
Östra flygeln.
— Huruvida herr Otto, enligt inskriftens
ordalydelse, byggt endast det hus, södra längan, hvarå
hans vapentafla är uppsatt eller hela borgen, är
ovisst.
Den andra inskriftstaflan sitter till höger om
den nuvarande porten; den bär de svenska
adliga ätterna
Ankarstjernas och
Cronackers vapensköldar
samt inskriften: AN-
NO DOMINI 1726
LÄT IAG HANS
ANCKARSTIER-
NA TII IIKA
MEDMIN KIERE
HUSTRU ANNA
MAIA CRONAC-
KER UPBYGGA
DETTA HUS SOM
VAÄARIT UPBRÄNT SEDAN ANNO 16078
UTI FÖRRA KRIGET. — Det var vid denna
af amiralen Hans Ankarstjerna verkställda
iståndsättning som den norra längan slopades och
slottet sålunda erhöll den utsträckning i plan,
som det än i dag har.
Något mer än 100 år senare, år 1832 lät
dåvarande ägaren, grefve Claes Wachtmeister
torrlägga de sanka markerna omkring slottet
och år 1843 lät han efter ritningar af den i
Skånes arkitekturhistoria bekante professor C.
G. Brunius »iståndsätta» den gamla byggnaden,
hvarvid dess gaflar försågos med aftrappade
rösten och blindnischer, flyglarnas fasader med
nischer och bågfriser o. s. v. Väster om det
gamla komplexet och intill detta uppfördes
samtidigt, år 1844, ett lägre envåningshus.
Grunden och murarnas nedre del är uppförd
af gråsten i stora oregelbundna block. Murarna
för öfrigt af tegel lagdt i medeltida förband
med en yttre och en inre skalmur, ett under
1500-talet vanligt murningssätt. Murtjockleken
i hufvudbyggnadens bottenvåning är åt
yttersidorna cirka en och en half meter, inåt
borggården omkring 1,15 m; som vanligt aftager
murens tjocklek uppåt. De nuvarande fönstren
äro stora och regelbundna, men spår finnas
flerstädes efter de äldre, små fönsteröppningarna.
Intressanta rester af borgens gamla
försvarsanordningar finnas kvar i de sneda
skyttegluggarna i den tredje våningen, af hvilka två på
hufvudbyggnadens östra gafvel och
ursprungligen sex på dess södra fasad. En af dessa har
blifvit dold genom ett i senare tid här byggdt
burspråk eller karnap. Alla dessa skottgluggar,
afsedda för beskjutning af området närmast bor-
Järntafla med Ankarstjernas och
Cronackers vapensköldar.
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
