Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knutstorp. Kågeröds socken, Luggude härad, Malmöhus län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESITEN
gift med den rika Anna Maria Cronacker († 1738)
dotter af krigskammarrådet Niklas Jonsson
Cronacker († 1699).
Enligt inskriften å den ofvan omtalade taflan
å hufvudbyggnadens borggårdsfasad var det
denne amiral Ankarstjerna som år 1726 lät
återuppbygga slottet på Knutstorp, som han
straxt före sin död, år 1738 sålde till sin
svägerska grefvinnan Regina Katarina Cronhjelm
(† 1774), änka efter amiralens bror, Clas
Ankarstjerna, och kort därefter omgift med
öfverstelöjtnanten Otto Fredrik Schwerin († 1741).
Grefvinnan Cronhjelm måste år 1771 sälja
Knutstorp till grefve Fredrik Georg Hans Karl
Wachtmeister († 1792), hvars änka innehade gården
till sin död 1808, då den inlöstes af sonen
grefve Arvid Alarik Wachtmeister († 1826).
Enligt hans testamente tillföll Knutstorp först
hans brorson grefve Karl Axel Wachtmeister
(† 1832) och därefter dennes yngre broder, grefve
Claes A. Wachtmeister († 1873) som bl. a. äfven
ägde Tistad i Södermanland. Han lät utföra
de arbeten, utdikningen af sjön och
restaureringen genom Brunius, som gåfvo slottet dess
nuvarande karaktär i det yttre. Vid hans död,
1873, ärfdes Knutstorp af hans äldste son,
grefve Gösta Wachtmeister († 1910), hvars son
grefve Claes Wachtmeister nu är ägare till
gården.
Någon fast rumsinredning från äldre tider
finnes nu icke i behåll på Knutstorp; allt i den
vägen härstammar från olika perioder af
1800-talet. — Den rektangulära hufvudbyggnaden
innehöll ursprungligen i båda våningarna längst
åt öster en stor, i det närmaste kvadratisk sal,
som i bottenvåningen numera är uppdelad i tre
mindre rum. Den öfriga delen af huset har
en genom bägge våningarna gående hjärtmur,
parallell med långsidorna.
Gästrum på nedra botten med på duk målade tapeter.
Epitafium från Kågeröds kyrka, nu i öfre hallen på Knutstorp.
Genom den förut omtalade hufvudingången
från borggården inträder man i en förstuga,
från hvilken en trätrappa leder upp till en öfre
dylik. Det i sydöstra hörnet af byggnaden
belägna långsträckta rummet har ännu i behåll
en i olja på duk målad väggdekoration från
1800-talets början med målade kolonner, som
inrama med landskapsbilder prydda fält; en
dylik väggdekorering fanns ursprungligen i hela
den stora salen i denna del af huset.
Bottenvåningen innehåller för öfrigt gäst- och sofrum
samt i västra delen ett litet rum med tunnhvalf,
kalladt »hvalfvet» med flera nischer med
järndörrar i väggarna, möjligen den gamla borgens
»brefkammare», där viktiga dokument och dylikt
förvarades.
Hufvudvåningen är belägen en trappa upp.
— Trapphuset och den öfre hallen prydas af
ett stort antal gravyrer och dylikt erinrande
om Knutstorps mest bekante ägare, Tyko Brahe,
den berömde astronomen. På inre väggen sitter
bland annat ett stort epitafium, härstammande,
från Kågeröds kyrka, i karaktäristisk Kristian
IV:s-stil med kolonner, listverk, krön och
ornament af trä i rika färger, omslutande en
midtmålning, framställande herr Otto Brahe och hans
familj knäböjande vid korsets fot. Bland de
bakom fadern knäböjande sönerna märkes äfven
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
