Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svaneholm. Skurups socken, Vemmenhögs härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVANEHOLM
C CMed Ebekastnad af UVäålborne
« A. t Kingf Majt ach
C. 5]
Svanchøolm
F » z
HMHir CiarlGufiav Bunge nerona
verecre c Zᴀ ;
Rilfitiv Coran
Svaneholm enligt Burman-Fischer.
Byggherren, hvars graf finnes i Lunds
domkyrka, var riddaren Maurilz Sparre af den danska
Sparresläkten. Han var son af Jep Tuleson till
Skurup, bland hvars barn man äfven finner den
näst siste af Lunds ärkebiskopar, Åke Sparre.
Skurup eller Skurdorp ärfdes af sonen Olof
Jefssen, som dog ogift, och från hvilken gården
öfvergick till den ofvannämnde brodern Mauritz,
hvilken blef riddare och riksråd och i likhet
med så många andra skånska adelsmän låg i
fejd med den mäktige ärkebiskopen Birger
Gunnarsson. Af konungen hade han i pant
Lindholms och Laholms slott samt som län
Beritzholm i Färs härad. Fädernegården beslöt han,
helt visst med tanke på möjligheten af ett
kraftigare försvar, att flytta från dess gamla plats
till den förut omnämnda Svansjön. Af den
gamla gården vid Skurups by sågs på
1700-talet betydande ruiner, omgifna af en förfallen
graf. Ännu ser man märke efter grafvarne, och
fynd af tegel, golfsten etc. ha ofta gjorts. Den
nya borgen anlades antagligen 1530. Är 1527
hade Mauritz Sparre af konungen fått gåfvobref
på all den sten och timmer, som erhölls genom
nedrifningen af Beritzholm, hvilken konungen
befallt. Byggnadsmaterial saknades honom alltså
icke.
Den typ, som borgen kom att representera,
blef en i Skåne under 1500-talet mycket
utbredd. Fyra i hvarandra inbyggda lika höga
längor omge en nästan kvadratisk gård. De
runda, i kvadratens diagonal lagda försvarstornen
finner man likväl icke vid Svaneholm. Å hvarje
sida framsprang emellertid en gafvel, så pass
mycket, att strykvärn skulle kunna beredas,
hvartill kom, hvad viktigare var, å tvenne sidor
fyrkantiga utbyggnader med, enligt Burmans teck-
ning af år 1680, till hufvudbyggnaden anslutande
tak samt likaledes åt söder den framspringande
portbyggnaden med gafvel samt med takås, som
nådde till borgens taklist. Enligt en annan källa
skulle emellertid utbyggnaderna haft platt tak.
Här saknades således ej de för ett effektivt
försvar nödvändiga utsprången. Diagonaltornens
uppgift hade endast öfverlämnats åt andra
anordningar. På gården ha stått två trapptorn,
som dock ej synas å teckningen. Det enda —
enligt denna — dekorativa å byggnaden är
rundbågsfriserna samt de höga trappgaflarna med
sina aflånga hvitputsade nischer: Murarne
genombrytas af tämligen små fyrkantiga fönster
samt öfverst af två rader skottgluggar, den ena
för längre gående skott, den andra och lägre
afsedd för bestrykning med projektiler på allra
närmaste håll. På trenne sidor omges borgen af
sjön, på den fjärde af en bred kanal, öfver hvilken
vindbryggan för. På teckningen skjuter vidare
öster om borgen fram en smal landtunga, och
på andra sidan om denna ses fastlandet med
prydliga trädgårdsanläggningar i tidens stil Den
anmärkningen må dock göras, att Burman.s
terrängomgifningar ofta ej äro så absolut pålitliga.
Det är rätt intressant att med denna, som
bekant, i gravyr utgifna teckning* jämföra en
samtida kort beskrifning af borgen. I de af
Martin Weibull** publicerade underrättelserna
om försvarsdugliga skånska borgar i
generalkvartermästaren Johan Hintzkes relation till
Karl XI af år 1676 finner man äfven några
värdefulla notiser om Svaneholm. Den två och
en half våning höga borgen, säges det, hade
21/1—3 alnar tjocka murar af tegel med fyll-
* I de s. k. Burman-Fischerska Prospekterna.
** Hist. Tidskrift för Skåneland 1873.
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
