Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wrams-Gunnarstorp. Norra Wrams socken, Luggude härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERFRESÄTEN
Biblioteket.
ingången i sydvästra tornet kom man förr
direkt in i en stor matsal. Detta stora rum har
senare blifvit tudeladt. Nu träder man från
den nya vestibulen in i biblioteket eller
hvardagsrummet, där vi finna ekhyllor och ekmöbler,
bekväma skinnfåtöljer, med ett ord en gedigen
modern inredning. I dörromfattningarnas
öfverstycken ha landskapstaflor af äldre datum
nyligen blifvit insatta. Bland de många taflor, som
dekorera detta rum, finner man flera af verkligt
intresse och värde. Så t. ex. torde den stora
ryttarbataljen af Salvator Rosa ge en god
föreställning om hvad denne berömde senitalienare
förmådde åstadkomma af energifylld rörelse i sina
stridsbilder. Öfver en af trenne hvalf uppburen
bro drabba skarorna tillsammans och vid den
våldsamma sammanstötningen trängas hästar och
ryttare ned i floden. Man får verkligen ett lifligt
intryck af ett stridstumult. Vi påminnas lifligt
om Rubens bekanta »Amazonslaget» i München,
där kompositionen är ungefäår densamma. Äfven
en annan Salvator Rosa hyser samlingen. I
det s. k. gustavianska förmaket hänger ett större
landskap af den vilda dystra stämning, som
karaktäriserar Rosas landskapsbilder. Af andra
äldre utländska bilder i biblioteket bör nämnas
den på trä målade skildringen af ett gästabud,
af flamländskt ursprung samt synbarligen
daterande sig från tiden närmast före 1600. Å
ena sidan se vi köket, där steken vändes på
spett framför den stora spiseln, å den andra
det i en löfsal dukade bordet, omgifvet af
bordsgäster i rika, stundom fantastiska dräkter. Taflan
tillhör den ännu ej fullt utvecklade konsten.
Mästaren visar sig dock som en ej oäfven tecknare.
Hvilket gästabud här afses, få vi
noggrant besked om. En inskription
hänvisar till 21:sta kapitlet i Genesis. Där
står i 8:de versen: »OÖch pilten växte och
blef stor, och Abraham gjorde ett stort
gästabud den dag, då Isak afvandes».
Pilten stultar omkring i köket, biträdd
af sin barnjungfru. På den tid taflan
målades, behöfdes naturligtvis en biblisk
förevändning, för att ett så rent
genreämne som ett gästabud skulle
accepteras af den hufvudsakligen vid religiös
konst vanda publiken. En genrebild af
senare ursprung, framställande en
öldrickande bonde, bär visserligen en
berömd signatur: D. Teniers. Men är den
månne äkta? Af de svenska
landskapstaflorna intresserar oss »Kronoborgs slott
i månsken», ett af Marcus Larssons
tidigare alster, för hvilka hans senare
koloristiska brio ännu var något främmande.
Taflan är signerad: S. M. Larsson pinx. 1849.
Den mäålades, liksom åtskilliga andra med
samma ämne, när Marcus Larsson vistades i
Helsingborg som teckningslärare. En annan stor
duk återger, ehuru litet stelt,
Wrams-Gunnarstorps slott. Signaturen är E. Wahlqvist 1866.
Af Kiörboe ses en präktig, signerad tafla med
ett par rapphönshundar. Innan vi lämna biblio-
Oljemålning af D. Teniers.
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
