Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glimmingehus. Vallby socken, Jerrestads härad, Kristianstads län. Af Otto Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLIUMINGEHUS
af en utskjutande kalkstensplatta med
ett cirkelrundt hål uti. Det vore
meningslöst att ha talrör, som äro
svåråtkomliga äfven med tillhjälp af stege.
De ha helt enkelt varit
varmluftskanaler, och nischerna innanför rökfånget
ha tjenat som värmekammare till den
äldsta bevarade värmeledningen i
Norden. Det hela har åstadkommit en
synnerligen välbehöflig uppvärmning
af luften i de ytterst kalla och
ogästvänliga stensalarna. Ville man om
sommaren afstänga värmen behöfde
man endast lägga en flat stenhäll
öfver rörmynningen inne i nischen.
Den innanför köket liggande stora
stugan är nästan kvadratisk till grundplanen och
upptager, liksom det förra, husets hela bredd.
Taket utgöres af träbjälkar liggande intill
hvarandra och burna af fyra kraftiga tvärbjälkar af
ek, hvilka sammanhuggits till en enda. Denna
hvilar dels på yttermuren, dels på en åttkantig
midtpelare och slutligen på en pilaster i västra
väggen. Mellan pelaren och pilastern finnes i
golfvet en nu igenfylld brunn, nästan
kvadratisk till formen och kantad med kalkstenshällar.
Fönstersmygarna äro synnerligen breda och
djupa samt i hvarje sida försedda med ett
fyrkantigt hål, antagligen afsedt att upptaga en
bjälke, till stöd för skjutvapen. Sådana bjälkhål
finnas i så godt som samtliga fönsternischer i
hela huset och ha förut ansetts tjena som fäste
för bommar till fönsterluckorna. Härtill voro
de emellertid omöjliga på grund af sitt läge
och ringa djup.
En liknande trappa som den till
källarvåningens östra hälft leder från förstugan ned i
våningens västra del. Denna har hvarken
eldstad eller värmeledning och är genom en
skiljemur afdelad i ett större rum, täckt af två
korshvalf och en innanför befintlig, tunnhvälfd
kammare, förbundna genom en dörröppning.
Såväl väggar som hvalf i hela källarvåningen
sakna rappning, och golfvet tyckes ha urgjorts
af lera eller jord.
Från den gemensamma förstugan leder en
rak stentrappa med branta steg upp till nästa
våning. I midten af det tryckta tunnhvalf, som
täcker trapploppet, finnes en likadan fyrkantig
öppning som i yttre förstugan, anbragt i
försvarssyfte, medan en annan af rundad form
upptager midten af första trappafsatsens tak.
Genom två snedtställda skottgluggar i västra
sidomuren kan hela uppgången bestrykas. Från
den nyssnämnda afsatsen kommer man genom
2
Den stora stugan i källarvåningen.
un
Efter Ljunggren: Skånska herregårdar.
en dörr — den enda som lämnar tillträde till
hela den öfriga delen af huset — in i ett för-
rum, af det underliggande kökets storlek. Det
täckes af två korshvalf, och midten upptages af
köksskorstenen, som är mycket vid nedtill men
kraftigt aftrappas mot taket. I nästa våning
återfinnes den ej, enär den nedrifvits, säkerligen
år 1676.
I detta förrum finnas två dörröppningar,
af hvilka den midt emot ingången befintliga
leder in till en synnerligen ståtlig, hvälfd sal.
Rummets storlek är densamma som den
underliggande stugans. Ofvanpå stenpelaren i denna
senare reser sig en kraftig kolonn med väldig
kvadratisk bas och uppbär kring midten en
massiv, åttkantig bordskifva, allt af sten. Från
kolonnen utgå fyra ribblösa korshvalf med
anslag dels på konsoler i väggarna, dels på en
kolonn, som står intill västra väggen, ofvanpå
den undre stugans väggpelare. Golfvet utgöres
af väldiga furuplankor, och sex små fönster med
djupa smygar insläppa ett sparsamt ljus i
rummet. Dessa fönster sitta ovanligt högt och äro
belägna två på hvarje af husets långväggar;
deras bröstningsbänkar äro horisontala, och de
sakna således sittplatser i motsats mot öfriga
fönster i denna och ofvanför liggande våningar,
hvilka äro försedda med sådana. De kunna
ha fått denna form af försvarshänsyn, enär den
plana rymliga bröstningsbänken var synnerligen
lämplig för uppställande af stycken — hrålen
för rekylbjälkarna finnas kvar äfven här — men
förhållandet kan också ha sin grund däruti att
man ville låta den väggfasta bänken gå obruten
fram längs hela väggen.
I det ståtliga rummet finnes ingen spisel, men
värme saknades dock ej fullständigt. I närheten
af ingången, 21/2 m. öfver marken och tätt invid
hvalfvet, synes en fyrkantig nisch täckt af en
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
