Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Övedskloster. Öveds socken, Färs härad, Malmöhus län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCII HER
stor rektangulär, stenlagd borggård omgifven af
två par i två våningar uppiorela. flyglar,
förbundna med hvarandra med envåningshus och
med själfva slottet medelst murar till första
våningens höjd. Gårdens begränsning mot norr
utgöres af låga byggnader, inåt gården med
halfcirkelsvängda fasader och af samma höjd
som de nyssnämnda murarna; infarten till den
stora gården är genom en monumental port i
norra muren, krönt af Ramelska och
Lewenhauptska vapnen. — Byggnaderna kring
gården äro putsade i hvitt, slottet i rödt med
breda pilastrar af röd Övedsklosters-sandsten
i hörnen och å midtpartierna. Af samma ädla
är den nämnda inkörsporten till
borggården; alla tak äro af tegel och rundtomkring
höja väldiga parkträd sina lummiga kronor.
Det är en anläggning af sällsynt slletlig och
genomförd karaktär och af ansenliga mått;
hufvudbyggnaden håller 43 meter i längd,
motsvarande borggårdens bredd och längden från
inkörsporten an slottsfasaden utgör 85 meter.
Bilden hos Thersner, tagen från nordväst, ger
en föreställning om byggnadernas läge.
Gustaf III, som icke tyckte om att se sig
öfverglänst af sina undersåtar, skall en gång
vid anblicken af den furstliga slottsanläggningen
hafva funnit den alltför stor och kunglig för en
privatperson, »trop royal pour un particulier 1»
— Det är af intresse och karaktäriserande tvenne
tidehvarf med helt olika uppfattning, att i
samhvad den bekante C.
band härmed erinra sig
10 e,
7
LÖ
/
[å /
[ e / 9.
[ a 2
Plan af Övedskloster.
1. Corps de logis. — 2. Kök. — 3. Gästrum. — 4.
Mangelbod, mjölkbod. — 5. Brygghus. — 6. Strykrum. — 7. Bakstuga,
väfkammare. 8. Borgstugan, samlingsrum för arbetare. — 9.
Kontor. — 10, 11. Magasin. — 12. Stall. — 13. Ridhus och
vagnsport. 14. Kostall. — 15. Matrum för folket.
2
;
er s
Inkörsporten till borggården.
G. Brunius säger om Övedskloster
(Konstanteckningar 1851). Han finner det otvifvelaktigt
att Hårleman utfört ritningarna, i »dåtidens
fransyska manér, som denne konstnär slafviskt
följde, utan att inse, det intet konstverk af högre
betydelse kunde därmed frambringas» och han
beklagar att man användt en så ofantlig
summa på »dessa osammanhängande byggnader» i
stället för på »ett enda slott i storartad stil».
Väster om »cour d’honneur», den stora
borggården, ligga ett par stora gårdar, »basses cours»,
omgifna af ekonomibyggnader, stallar,
ladugårdar, logar m. m., hvaribland den ofvannämnda
år 1622 uppförda logbyggnaden. Oster om
stora gården ligger en hög gafvelbyggnad, ett
magasin, enligt uppgift byggdt af stenen från
klosterhusen och åt denna sida ligger äfven
inspektorsbostället m. fl. byggnader.
Slottets norra mot borggården vettande fasad
indelas genom ett midtparti och de båda
framskjutande flyglarna, hvilka båda liksom
midtpartiet äro försedda med breda pilastrar af
Övedsklosters röda sandsten; flyglarna krönas af
lågspetsiga gaflar, midtpartiet af en attika, prydd
med fyra höga urnor och en stor urtafla.
Anblicken af den stora gården från slottstrappan
mot den förutnämnda inkörsporten är
utomordentligt ståtlig.
Södra fasaden, som vetter ned mot parken,
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
