Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gärsnäs. Östra Herrestads socken, Ingelstads härad, Kristianstads län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hustru. Kerstin Rantzau. Den såldes nu till
generalguvernören, fältmarskalken Gustaf Banér,
hvilken genom reduktionen och åtskilliga
processer förlorade allt hvad han ägde och äfven
Gärsnäs, som måste återställas till de Rantzauska
arfvingarna. Deras glädje blef dock ej långvarig.
På grund af, att de ej betalat sjätte penningen för
af dem försålda gods i Skåne, indrogs egendomen
vid midten af 1680-talet till svenska kronan.
Redan 1702 inlöstes den emellertid af
landshöfding Göran Adlersten, om hvilken vi i det
föregående talat. Han hette från början
Pylman och blef 1666 generalbokhållare i
Kammarkollegium. År 1679 kom han till Skåne,
blef kamrer vid generalguvernementet öfver »de
conquererade provincier» och vid reduktionen
härstädes en mycket nitiskt verkande kraft. För
sina förtjänster vardt han adelsman 1681 och
anlitades af Karl XI i flera ekonomiska värf.
Äfven Karl XII fann under sina krig
användning för den helt säkert mycket dughigo
mannen. Att Adlersten under dessa för Braktiskt
folk gynsamma brytningstider förstod att
betydligt öka sina ägodelar, låg nära till hands.
Slutligen längtar han dock komma till ro och
slår sig ner på sin gård, som ju ännu i dag
har Adlerstenska traditioner. Det namnet löper
som en röd tråd genom Gärsnäs senare historia.
Adlersten ägde äfven en mängd andra
jordegendomar, hvaraf han lagt det mesta under
det af honom 1696 vid Gustafsberg anlagda
glasbruket. Vid hans 1715 timade död gick
gården i arf till hans fyra mågar, nämligen
öfverstelöjtnanten Gripenwaldt, amiralen Sjöstjerna,
öfverstelöjtnanten Dagström och landshöfding
Lindenstedt. Af dessa blefvo 1724 Dagström
SVENSKA SLOTT OCH HERRESATEN
och Lindenstedt ensamma ägare, sedan de två
öfriga utlösts. Om sommaren togs dock det
knappa utrymmet i anspråk äfven af den
Schönströmska familjen.
Öfverstelöjtnant Dagström slutade sina dagar
på Malmöhus fästning — som högförrädare och
upprorsman. Det var den tidens sätt att
behandla sinnessjuka personer, som möjligen kunde
»synas» friska. AÄf ansträngningar och blessyrer
i hufvudet hade hans nervsystem och hjärna
angripits. Tidtals uppträdde han fullständigt
sinnesrubbad. År 1728 företog han sig att sätta
upp en skrift med . anklagelser mot konung,
ständer och styrelseform, en skrift som han sände
till länets landshöfding, hvilket tilltag till sist
bragte honom som farlig brottsling på
Malmöhus. Efter Lindenstedts död 1769 delades godset
mellan tretton arfvingar tillhörande släkterna
Sjöstjerna, Gripenwaldt, Schönström, Benzelstjerna
och Armfelt. Slutligen lyckades öfverstelöjtnant
Albrekt Schönström i sin hand 1791 samla största
delen af godset. År 1795 inlöste hans änka
den sista trettondelen.
Arftagare blef sonen Per Albrekt Schönström,
som vid sin död 1848 ärfdes af sin syster
Ulrika, änka efter majoren Holger Olto
Rosencrantz till Örup. År 1852 sålde hon Gärsnäs
till sonen Henrik Rosencrantz. Denne, som blef
kammarherre m. m. och om förvaltningen af
sitt gods inlade de största förtjänster —
Gärsnäs har ju honom att tacka för sitt nuvarande
utseende — afled 1906, hvarvid egendomen
öfvergick till hans barn, af hvilka fröken
Mette-Margret Rosencrantz är på Gärsnäs bosatt.
Gården, hvars landtbruk är utarrenderadt, var 1908
taxeradt till 677,800 kronor.
a ;
Ridbanan framför slottet
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
