Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örup. Benestads socken, Ingelstads härad, Kristianstads län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖR UP
störelse. Ehuru visserligen det gör ett äldre
intryck än denna borg, torde nog uppkomsttiden
vara ungefår densamma. Byggherren var
sannolikt Olof Holgersen Ulktand, bror till den
berömde sjöhjälten Jens Holgersen, som i
Glimmingehus skapat sig ett monument Ⱦre
perennius». Huset få vi alltså datera till 1490-talet.
Hvad som skiljer det från nyssnämnda borg
är dels det konstlösare byggnadssättet, dels den
omständigheten, att försvarsanordningarna icke
varit så många och kraftiga som där.
Byggnaden är 289 fot lång, 37 1/2 fot bred, 40 fot
hög till taklisten och 65 till gafvelspetsen. De
6 fot tjocka murarne bestå af i tjockt murbruk
lagda oregelbundna, men dock på ytan
synnerligen jämna stenblock (trapp och kalksten);
fönster- och dörromfattningar samt taklisten äro af
tegel. Gafvelröstena ha förr varit aftrappade, men
tinnarne äro nu sedan länge försvunna. Huset
presenterar sig alltså med enkla, släta rösten.
Några hörninfattningar af kvadersten, som å
Glimmingeborgen, förefinnas icke. Ej heller
hvalf i det inre, ehuruväl ansatser till dock
aldrig utförda korshvalf kunna spåras i
källarvåningen.
Ingången ligger midt på södra sidan. Den
har zilid legat högt, t. o. m. högre än nu, ty
dörröppningen har synbarligen i senare tid
fördjupats, liksom den äfven fått en modern i
murbruk angifven omramning. Källaringången ha vi
nu till vänster om trappan. Ursprungligen måste
dock, som vanligt, nedgången till källarvåningen
varit från våningen ofvanför inne i byggnaden.
Källarens ljusöppningar ha äfven åt gårdssidan
varit smala skottspringor, som sedermera
utvidgats till större fyrkanter. Ursprungliga
skottgluggar se vi dock å norra långsidan. Husets
andra våning får sitt ljus till större delen genom
i modern tid förstorade fönster. Gårdssidans
fönster äro åtminstone alla förändrade. De äro
fördjupade och ha en murad
spetsbågsomfattning med en rundbåge däruti. Den öfre rund-
bågiga delen af fönstret har färgadt glas. Att
denna fönsterform, som ju påminner oss om
kyrkfönster, har fog för sig och ej är ett nytt
påfund, visar två åtminstone sedan 1600-talets
första hälft ursprungliga fönster i samma våning
å den norra sidan. Fönstrens förstoring går
dock tillbaka till 1800-talets början. Tredje
våningens fönsteröppningar, nu täckta af träluckor,
äro insatta i med stickbågar försedda nischer.
Midt öfver porten har funnits en större ännu
skönjbar öppning, som varit beräknad att ge
mot porten anstormande fiender en varm
hälsning. Emellertid har nog äfven ett utbygge
här funnits. Ännu sitter kvar en grof järnten,
som synbarligen haft något att bära, om det nu
endast varit ett tak öfver trappan. Fjärde
våningen har fyrkantiga ej fördjupade fönster, äfven
de täckta med två luckor.
Den norra sidan har en del ursprungliga
anordningar kvar. Så de båda
östliga fönstren. som visa af bredt spetsbågiga
tegelomramningar omfattade fördjupningar med
rundbågiga fönster- De två västliga fönstren
åter äro fördjupade och förändrade på sam-
redan nämnda
(
k œ
S
«
Gården med boningshuset till vänster och stenhuset till höger.
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
