Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ovesholm. Träne socken, Gärds härad, Kristianstads län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matsalen (nr
i denna del af byggnaden kök och
ekonomilokaler.
Slottets hufvudvåning en trappa upp har
väsentligen samma planfördelning som
bottenvåningen. Ofvanpå hallen i midtpartiet mot
sjösidan ligger en stor salong, gula salongen,
och öfver matsalen den s. k. »marmorsalongen»,
ett ståtligt sexsidigt rum, som har sin
benämning efter en mängd här uppställda
marmorskulpturer. Intill gula salongen ligger, likaledes
mot hufvudfasaden, den röda salongen, intill
marmorsalongens sängkammare samt på gafveln
toalettrum och barnkammare. — Från
trapphuset kan man också komma in i »riddarsalen»,
ett stort rum, hvars väggar prydas af en stor
samling porträtt af förutvarande ägare till
Ovesholm och deras fränder; på gafveln åt denna
sida befinna sig likaledes trenne smärre rum, af
hvilka tvenne utgöra den nuvarande ägaren,
grefve Raoul Hamiltons arbetsrum.
Ofversta våningen slutligen innehåller sof- och
gästrum till ett antal af tolf stycken och i det
utskjutande midtpartiet åt öfre sidan är inredt
ett litet kapell. Samtliga rum i denna våning
äro försedda med papperstapeter och hvita
kakelugnar samt möblerade med möbler från
1800-talets midt och senare del, här och där
uppblandade med något föremål från en något
tidigare period af samma århundrade.
Hufvudvåningens förnämligaste rum,
salongerna, marmorsalongen och riddarsalen innehålla
ett stort antal märkliga föremål af olika slag,
2 å planen).
från olika tider, hvaribland många som erinra
om föregående ägare till Ovesholm. Innan vi
öfvergå till ett omnämnande af dessa föremål,
skola vi därför, i hufvudsak efter Ljunggrens
Skånska herrgårdar, redogöra för ägarlängden.
Äldst skall gården hafva kallats Träne,
liksom socknen, och dess byggnader skola hafva
legat i den nuvarande parken, sydväst om det
nuvarande slottet. I slutet af 1500-talet ägdes
denna gård af Ake Ugeruf, sannolikt en ättling
af den af Styffe (Skandinavien under
unionstiden) omtalade Erik Jenssen, som i slutet af
1400- och början af 1500-talet ägde den i
grannskapet belägna gården Ugerup, efter
hvilken hans afkomlingar antogo släktnamnet Uge-
Biblioteket (nr 3 å planen).
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
