Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trolle-Ljungby. Trolle-Ljungby socken, Villands härad, Kristianstads län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTIEN
Biblioteksrum.
rikt beslaget med förgyldt silfver: en ring kring
mynningen, två mellanringar samt i spetsen en
kula, samtliga förenade genom smala skenor med
genombrutna rosor. Å kantringen, nedtill sirad
med gotiska klöfverbladsbågar, se vi framställda
harar samt män, som blåsa i horn; från öfre
mellanringen, som både upptill och nedtill har
bågar af nyssnämnda art, utgå ett par smala
stöd, slutande i klöfvar; under den smalare,
nedre ringen, prydd med genombrutna rosor,
äro anbragta ett par små lejonfigurer. Kulan
är besatt med naglar. Stilen är rent gotisk,
(ej sengotisk) och hornet går därför åtminstone
tillbaka till 1400-talets första hälft. Brunius
antar: »omkring år 13002.
Om tiden för fyndet veta vi ingenting säkert.
Traditionen förmäler, att det var under fru
Sidsela Ulfstands änkotid, d. v. s. ungefär 1550—-
1580, som hornet och pipan skulle kommit till
Ljungby. Men det är icke omöjligt, att det
skett tidigare. Då fru Öllegård Gyllenstierna,
änka efter den 1657 aflidne
generalfälttygmästaren Friis, gifte om sig med den äfventyrlige
Cay Lykke, togo dessa med sig till Danmark
hornet och pipan, som där, efter att en tid ägts
bl. a. af kansleren Ove Juul, af dennes son
Christian Juul skänktes till den bekante danske
diplomaten Luxdorff, som i sin tur 1691
öfverlämnade dem till Ljungby gård, där de alltsedan
förblifvit, och, om äfven Vilhelm Julius Coyet
betraktat dem med synnerlig bäfvan, ha de
sedan sin återkomst ej veterligen uppkallat trollen
till några förnyade ansträngningar.
I öfre våningen träffar man i grefvens
skrifrum samt förmak ytterligare förnäma prof på
gammal svensk porträttkonst och
konstslöjd. Med karolinen friherre
Sten Coyets gemål, Magdalena Sofia
Horn af Rantzien, kommo till
Ljungby äfven en hel del släktporträtt,
särskildt Sperlingporträtt. Hennes
mor var född Sperling. Dessa
porträtt finner man i matsalen och
annorstädes. Här se vi ett, som ur en
särskild synpunkt är märkligt nog.
Det är nämligen en oljemålning af
den eljes nästan uteslutande som
pastellist kände Gustaf Lundberg samt
återger dragen af öfverstelöjtnanten
Karl Gustaf Sperling. Ett annat till
samma samling hörande porträtt(fast
uppsatt i nedre våningen) är måladt af
Ehrenstrahl och återger
amirallöjtnanten Gustaf Horn. I grefvens rum
möta oss hufvudsakligen
Wachtmeister-porträtt, däribland åtskilliga af högt konstvärde.
Landshöfding Sparres dotter Ulrika blef 1780
gift med sedermera riksdrotset grefve Carl-Axel
Wachtmeister. Därigenom tillföllo Ljungby och
Arup efter landshöfdingens och de gamla
nåderna Coyets bortgång detta par, dock först
sedan riksdrotset måst betala 40,000 rdr till ett
par Coyetska släktingar. Han var dessutom,
sedan 1808, innehafvare af det af morfadern,
den ryktbare Fredrik Trolle på Trollenäs,
stiftade fideikommisset Trolleberg i närheten af
Lund och antog nämnda år Trollenamnet.
g
E
16
E
1
⚔Ke «
Ljungby horn och pipa.
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
