Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydsgård. Villis socken, Ljunits härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYDSGÅRD
VILLIS SOCKEN, LJUNITS HÄRAD, MALMÖHUS LÄN
AF AUGUST HAHR
ydsgård hör till den grupp af stora
egendomar med gamla anor man finner
omkring järnvägslinjen Ystad—Malmö. Bland
dess grannar märkas t. ex. Marsvinsholm,
Svaneholm, Brodda, Näsbyholm, Bellinge, Snogeholm.
Så långt tillbaka i
tiden som det en
gång
ärkebiskopliga Näsbyholm,
där en fast borg
värnade den
lundensiska
ärkebiskopsstolens
rättigheter och
anspråk, kunna vi
visserligen icke följa
det, om nu också
af urkunder
framgår, att ett äldre
Rydsgård funnits.
Det nya
Rydsgård grundades
som större
jordegendom 1093,
då
generalauditören Ehrenbusch tillöste sig den då ännu
obetydliga gården från fru Metta Rosencrantz’
sterbhus. Mest känd är den emellertid som
den Hallenborgska släktens stamgård. I dennas
ego kom den med stamfadern Sven Hallenborg
1715 och förblef sedan ett Hallenborgskt
släktgods ända till 1903.
Konsul Wilhelm Westrup.
Rydsgård äger icke någon gammal ståtlig
slottsbyggnad, som t. ex. Svaneholm eller
Marsvinsholm. Dess manbyggnad, som stammar
från 1740, är emellertid af ett mycket tilltalande
slag, en envånings herrgårdsbyggnad,
ursprungligen helt i
1700-talsstil, med en
tämligen
långsträckt
midtbyggnad, från hvilken
tvenne korta
flyglar springa fram.
Som vi se den
å planschen hos
Ljunggren, har den
antagligen föga
förändrats på de
något mer än
hundra åren. Den
höga takresningen
med det röda
teglet, aftecknande
sig mot de i
Ijusgult putsade
murarna, öfver hvilka
de enkla fasadfrontonerna med sina släta rösten
utan några större later höja sig, utgjorde en
verkningsfull del i det hela. Och då liksom nu
sutto de Hallenborgska och Palmcreutzka
vapensköldarna öfver porten, som ett fädrens
»memento» till senare släkten.
En lång ståtlig fyrradig lindallé leder upp
Fru Gudrun Westrup
född Juel.
446
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
