Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dybeck. Östra Vemmenhögs socken, Vemmenhögs härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östra långhuset sedt inifrån gården från söder.
band. De aftrappade gaflarna ha infällda
rundlar och med stickbågar afslutade plana nischer,
i södra gafveln 6 nischer och 2 rundlar, en
i hvardera hörnet, i norra gafveln 8 nischer
samt öfverst en cirkelfördjupning. Då huset
väl ända sedan 1600-talets slut varit
hvitputsadt, göra dessa rösten naturligtvis ej den
estetiska verkan, som de ursprungligen haft. De
nuvarande fönstren äro senare upptagna. På
östra långsidan upptäcka vi två
stickbågsbetäckta skottgluggar (för neråtriktade skott); på
södra sidan ses spår af en dylik. De båda
långsidorna ha olika takfriser, den östra en fris med
långsträckta bågar på små konsoler, den västra
har två tandfriser, med de snedställda tänderna
i den ena frisen i motsatt riktning mot tänderna
i den andra. Det redan omtalade trapphuset
åt gårdssidan är byggdt af ett helt annat,
betydligt mindre tegel och stammar säkerligen
från 1600-talet. Det har två ingångar. Den
ena för genom en korshvalfstäckt liten vestibul
in i husets första våning, den andra ned till
källaren. Uppgången till trappan är inifrån
huset, och stiger därifrån den mäktiga
ektrappan i tornet upp till andra våningen och
vinden. Trapptornet afslutas upptill med ett af
S-formiga band karakteriseradt gafvelröste i
barockstil. Öfverst se vi ett rundbågigt krön, som
såväl å hvardera sidan, som högt upp har
klotprydda postament. Röstet har precis samma
karaktär som det midt emot stående trapptornets.
De tillhöra samma byggnadsperiod. Till huset
för äfven en modern trappuppgång, anlagd i
det nordöstra hörnet. Källarne äro icke hvälfda,
utan täckta af grofva ekbjälkar.
Vi rikta så vår uppmärksamhet på det nästan
kvadratiska huset med renässansgaflarna. Det
sammanhänger med det nu skildrade. Dess
uppkomsttid går antagligen tillbaka till
femtonhundratalets första hälft och har samtidigt äfven
det diagonalt motstående kvadratiska huset
uppstått. Båda ha varit ämnade till försvarstorn.
Båda ha hvälfda källare med tunnhvalf. I det
norra tornet finnas ännu skottgluggar kvar. Att
döma af den ganska oregelbundna källaren i
detta torn, sprickor i muren m. m., har det
möjligen vid något tillfälle ombyggts och
utvidgats. Viktigt är emellertid, att det jämte sin
pendant i sydväst uppförts som led i en
befästning. När det uppges, att Jörgen Marsvin
1555 skulle byggt det år 1802 nedrifna
porttornet, kan denna uppgift äfven tjäna som
ledning för de nyssnämnda tornens datering.
Naturligtvis funnos här redan förut befästningar,
tornen återgå nog till det tidigare
femtonhundratalet, men en grundlig om- och tillbyggnad
479
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
