Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripenberg. Säby socken, Norra Vedbo härad, Jönköpings län. Af Erik Åkerhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRIPENBERG
SÄBY SOCKEN, NORRA VEDBO HÄRAD, JÖNKÖPINGS LÄN
AF ERIK ÅKERHIELM
ögt uppe i norra Småland intill denurgamla
kungsvägen, som förde landets drottar och
stormän söderut på konungarnes Eriksgata,
midt i ett landskap, rikt på sjöar, dalar och berg
ligger Gripenbergs slott och gods.
Slottet består af en stor rektangulär byggnad
uppförd i två våningar med nedre
våningens rum ansenligt höga,
den öfres däremot ganska låga.
Slottets alla fyra hörn afslutas
med stora från kvadratisk bas
uppstigande torn af trenne
våningars höjd. Dessa täckas af
en tilltalande, om ock något
hoptryckt takkonstruktion, å hvars
hjässa hvila lanterniner,
egendomligt nog slutande med
skorstenar.
Mörka pilastrar afdela de hvita
väggarna mellan fönstren och
uppbära tornens gesimsverk af
trä samt förläna det hela en
förnämlig och allvarlig prägel.
Gafvelmotivet upprepas konsekvent i
byggnadsstilen såväl vid torntaken
och slottets midtelparti, som vid fönsters och
dörrars ornering.
En blick i Sveciaverket af Dahlberg visar,
att slottet icke undergått någon egentlig
förändring, sedan det uppfördes under 1600-talet af
Carl Gustaf Wrangel. En skorstens tillkomst
och markens höjning, hvarigenom den fordom
Eriherre Axel Hermelin.
höga stenfoten till största delen försvunnit, samt
väggarnas omklädnad tyckes vara det enda, som
skiljer 1600-talets Gripenberg från tjugonde seklets.
Så mycket intressantare måste detta
arkitekturverk anses vara, som det utgör ett af de få
monument i trä, som ännu återstå oförstörda. Den
stora byggnad, som Sveciaverket
har placerat framför slottet, och
genom hvilken inkörsvägen gick,
är dock jämte det omgifvande
höga planket numera försvunnen.
Sedan man kommit in genom
de stora ingångsportarna, som
helt och hållet äro kopparbeslagna
och prydda med kvinnoansikten
och klappar af järn, inträder man
i en väldig hall, som är hållen i
samma enkla, flärdfria, något
robusta stil som det mästa i den
gamla byggnaden. Från hallens
fondvägg leda tvänne breda
trappor upp till öfre våningen. Till
höger från hallen ligger på nedra
botten en stor sal, som
uppvärmes med en sådan där
gammaldags öppen spisel, som skänker hela charmen
af forna tiders herrgårdsstämning, hvarhälst den
ännu fått stå oförstörd kvar och samla
familjemedlemmarna kring aftonbrasan. Detta rum är,
kan man säga, Gripenbergs centrum.
Några ord måste därför särskildt ägnas
detsamma. Man ser här genast tre stycken mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
