Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripenberg. Säby socken, Norra Vedbo härad, Jönköpings län. Af Erik Åkerhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ute vid passet, äro nog flere, än historien
antecknat.
Det var här vid bron öfver Svartån helt nära
slottet, som Knut Hand posterades år 1612 med
sina knektar och hundra ryttare för att tillspärra
vägen för danskarne, om de från Eksjö försökte
draga mot Östergötland, och Jesper Andersson
Cruus samtidigt samlade häradets allmoge till
anfall mot fienden.
Gripenberg hör icke till Smålands äldre
herresäten.
Under trettioåriga krigets dagar låg på den
plats, där Gripenbergs slott nu reser sina torn
mot höjden, en liten by kallad Åby. Det var
ingalunda
ovanligt, att de
krigare och
fältherrar,|som
gingo ut i
Sveriges
ärofullaste krig
för
religionsfriheten,
vände åter till sitt
fattiga
fosterland tyngda,
icke blott af
den glans,som
krigisk ära
skänker, utan
äfven af den,
som räknas
till världens
goda. Kejsa-
rens rika
katolska länder
fingo gifva sin
tribut af klingande mynt och af »räddade»
konstskatter till det nordliga land, hvars söner göto
sitt blod på Tysklands slätter. Präktiga slott
och herresäten blefvo det synliga uttrycket för
den ström af guld, som under detta långa krig
sökte sig upp mot norden. Ett af dessa var
Gripenberg.
Omkring år 1660 inköpte den bekanta
fältmarskalken Karl Gustaf Wrangel Åby med
kringliggande ägor och lät därstädes åt sig
uppföra en sätesgård, hvilken han sannolikt efter
sin moder Margareta Grip kallade Gripenberg.
Vid samma tid lät fältmarskalken genom
Nikodemus Tessin d. ä. uppföra det storartade
slottet Skokloster i Uppland, och då en viss
likhet i anläggningens karaktär råder mellan
det stora uppländska slottet och det mindre
nordsmåländska, torde en förmodan, att äfven
Hermelinska (till v.) och Söderlingska (till h.) grafkapellen.
HERRESÅTEN
det senare är skapadt af den berömde
byggherren icke vara för djärf. Också finnes en
trämodell af Gripenberg förvarad i biblioteket
å Skokloster.
Om den store fältmarskalken förtäljes det, att
då han tog afsked af sin fader, denna sade till
honom: »min son glöm icke i kriget det ordet:
den intet tar, han intet har».
Också var det få, som, då det långa kriget
var slut, kunde räkna en sådan förmögenhet som
han. Ännu för några årtionden sedan kunde
man i dessa socknar påträffa gamla saker, som
en gång funnits å Gripenberg, och om hvilka
det hette »räddadt af Wrangel under 30-åriga
kriget».
Då
fältherren tyngd af
titlar och ära
natten till den
25juni 1676 å
ön Rügen
slutade sin
sextiotreåriga
lefnad utan man-
liga arfvingar,
öfvergick
enligt en
uppgift som dock
är
tvifvelaktig godset vid
Svartån till
fältmarskalken och
guvernören
öfver Halland
samt
Göteborg och
Bohus län grefve Rutger von Ascheberg.
Sannolikare är dock, att godset omedelbart
förvärfvades af generalen friherre Reinhold
Rehbinder, möjligen dock efter ett interregnum under
Wrangels äldsta dotter Margareta Juliana, som
bl. a. ägde Östanå, Västanå och Lyckås i denna
del af Småland.
De första åren af 1700-talet ägdes emellertid
Gripenberg af ofvannämnda friherre Rehbinder.
Han skrifver sig friherre till Udrich och herre
till Gripenberg, Marsäter, Dufveholm, Stångholm,
Vendtholmen, Kvarnsjö, Vingtorp och
Anfastetorp. Född på 1640-talet i Liffland avancerade
han genom alla militära grader samt blef 1701
landshöfding i Kalmar samt öfverkommendarnt.
I slaget vid Lund 1676 blef han illa sårad. På
grund af sina stora förtjänster fick han upptaga
oländig mark på Kolmården med rättighet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
