Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidhem. Väckelsång socken, Konga härad, Kronobergs län. Af Erik Åkerhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7T
SVENSKA SLO
bokbestånd om 15 hars yta, den sista återstoden
af den väldiga bokskog, som under 1600-talet
utbredde sig öfver hela trakten öster om Asnen.
Älg- och rådjursstammen är god. Under senare
år har genom utbyten och köp godsets ägor
bragts till en vacker sammanhängande figur.
Lidhems häfder* gå långt tillbaka i tiden.
Under 14- och 1500-talen skrefs namnet på
gården än Lina, än åter Line, eller Liem. F3
16- och 1700-talen användes mest Line
hofgård, hvilket namn ännu står i jordaboken. I
senare tid har namnet Lidhem allt mera
kommit i bruk.
Enligt Styffe skall väpnaren Gise Bengtsson
år 1427 varit
ägare af ILine,
och är han då
godsets äldste
kände ägare.
Efter honom
innehades
gården år 1474
af riddaren
Ficke Gusta
f8-son, son af
lagmannen i
Tiohärad
riddaren Gustaf
Laurensson,
hvilken
troligen också
bodde på
ägendomen.
Redan tre
år därefter
innehades
gården emellertid af Aroid Knutsson Srtore, som
1481 kallas lagman i Tiohärad och 1483
riksråd. Han var gift med Anna Göstafsdotter,
dotter af herr Göstaf Olofsson till Tofta af gamla
Stenbockätten.
Är 1528 och 1534 står välbördig man Gøostaf
Arvidsson såsom ägare. Han är upptagen i
rusttjänstlängden i Konung Gustaf I;s registratur,
och i samma urkund heter det år 1533: »Item
skrefs Gustaf Olsson till, att vår n.(ådige) herre
är till fretts mett, att han må kennas vidt den
Göstaf Arvidssons gods, dog så att Måns
Persson får the penninga, som han honom pliktig
är.»
Under de närmaste hundra åren eller mera
* Lidhems hittills tämligen okända historia och ägarelängd är
framställd med stöd af bl. a. ofvanberörda Gustaf I:s registratur, och
utdrag ur taxeringslängder f. m. 1744 t. m. 1830 under
välvillig medverkan af n. v. ägaren frih. Bernh. Taube m. fl.
o. år o.
Hufvudbyggnaden från trädgårdssidan.
CH HERRESÅTEN
äro de historiska förhållandena i hvad de röra
Lina gård ganska dunkla. Under Dackefejden
bodd Måns Persson (Stierna) därstädes och
ehuru han veterligen aldrig skrifver sig till
gården måste det dock på grund af Gustaf I:s
bref (se Gustaf I:s registratur) antagas att han
varit den gamla gårdens ägare.
Senare befinnes ryttmästaren Botvid Larsson
Anckar vara ägare till ett hemman i Lina.
Då Line ända till Roskildefreden var beläget
i en gränssocken till Danmark är det ej att
undra på att en bosättning därstädes för längre
tid skulle på grund af de osäkra politiska
förhållandena vara vanskligt nog. Däraf kommer
det sig utan tvifvel, att man känner så få där
bosatte ägare,
men däremot
befinnas rika
frälsemän i
öfra Sverige
äga större
eller mindre
delar däraf. Så
t. ex. ägdes
1616 (enligt
ett bref i
Riksarkivet); den
större hälften
af Line af
ryttmästaren
Botvid Larsson
d. y. Anckar,
medan den
återstående
mindre hälften
af byn var
delad i fyra lika
lotter mellan Axel och Gabriel Bengtsson
Oxenstierna samt tvenne af släkten Ryning.
Botvid Larsson Anckar var gift med Beata
Knutsdotter Hård och slöt själf sin ätt på
mansidan. Möjligen genom arf har gården sedan
öfvergått till deras dotter Carin gift med
ryttmästaren Jöns Rosenbtielke.
Säkert är emellertid, att Lidhem enligt 1686
års jordabok samt 1661, 1676 och 1682 års
domböcker ägdes af deras son kaptenen Knut
JSönsson Rosenbielke, som skrifver sig till »Line-
Hofgård», hvilken enligt Anreps ättartaflor »han
ärfde efter sin moders farmoder Anna
Arvidsdotter, som förde en båt i vapnet.»
Knut Rosenbielke dog å sin sätesgård år
1694 och ligger begrafven i Väckelsångs kyrka,
där änkan lät uppsätta hans vapen.
Från hans tid finnes ännu en karta med be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
