Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås. Skärstads socken, Vista härad, Jönköpings län. Af Erik Åkerhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljuskrona af skulpteradt och förgylladt trä.
I midten en bronsfigur.
dog år 1728. Enligt hvad det ofvan omnämnda
köpebrefvet gifver vid handen, har godset då
öfvergått som arf till dottern Ulrika Juliana Brahe,
som kallar sig »Grefvinna till Lyckåhs och
Brahehus»* m. m. och säger sig (1751) upplåta »the
mig uti Fäderne a Haläil1o tvenne
sätesgårdar Lyckåhs och Brahehus, thet förra af Tre
och Treqvart och thet senare af Ett mantal
bestående» — — — DPetta köpebref är tydligen
okändt för föregående skildrare af Lyckås
halder likasom för svenska adelns ättartaflor. Ulrika
Juliana var gift med riksrådet Nils Gyllenstierna,
men denne dog redan 1731. Änkan försäljer
då — fortfarande med åberopande af nyssnämnda
originalbref Lyckås och Brahehus år 1751
för 45,000 plåtar eller 270,000 daler
kopparmynt till sin måg hofmarskalken friherre Gustaf
Jacob Horn af Ranae’ Fem år senare
öfvergick Lyckås till kanslipresidenten, excellensen
grefve Carl Gustaf Löwenlhjelm, * död 1768,
hvars tredje fru var född Simzon, och efter
honom till kammarherren Erik Reutercrona, som
afled år 1796.
Emellertid afyttrades Lyckås till
vicepresidenten i Göta hofrätt, friherre Axel Johan von
Köhler, född 1746, död 1831. Köhler förbättrade
godset i hög grad. Dels förenade han
granngodset Drättinge med detsamma, dels lät han
år 1786 företaga en sänkning af Landsjön på
mera än 1 meter, hvarigenom stora vidder vun-
Ruiner af Brahehus kvarstå strax norr om Grenna.
Om honom se äfven skildringen af Nydala Kloster.
46
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
nos för plogen. Redan år 1790 sålde han
emellertid Lyckås till en af nyare tiders största
och rikaste jorddrotter i vårt land öfversten
friherre Eric Göran Adelsvärd. Denne lämnade
vid sin år 1810 inträffade död det gamla
Brahegodset i arf till sin son statsrådet, en af rikets
herrar, grefve Eric Reinhold Adelsvärd, född
1778, död 1840. ÄAr 1822 nedbrann det gamla
corps de logis å Lyckås. Dess ungefärliga
utseende framgår af en skiss å en här
reproducerad gammal karta utan årtal, hvilken karta
äfven visar de ofvan berörda våta grafvarna.
1840 inköptes Lyckås af öfverståthållaren
grefve Jacob Essen Hamilton. Han lät
ytterligare sänka Landsjön med ungefär 1,5 meter,
hvarigenom åkerarealen ytterligare förstorades.
Dessutom uppförde han år 1863 Lyckås
nuvarande corps de logis. År 1880 ärfdes godset
af dess nuvarande och intresserade
ägare grefve Jacob Stephan Fritz James
Hamilton, hvilken ytterligare uppdrifvit denna
mönstergårds höga kultur.
Lyckås äger numera en stor ladugård och ett
storartadt svinhus, det största i länet. Godset
omfattar 187/12 mantal. Dess taxeringsvärde
utgör för närvarande 704,000 kr. Ägendomens
totalareal 2,700 har är sålunda fördelad: åker
735, äng 20, löfskog 550, barrskog 1,050, mosse
150, impediment 45 och hagmark m. m. 150,
summa 2,700 har.
Skiss af Lyckås gård å en gammal karta.
Visar bl. a. hufvudbyggnadens utseende före branden 1822.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
