Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fogelvik. Tryserums socken, Norra Tjusts härad, Kalmar län. Af Erik Åkerhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
Matsalen (nr 7 å planen).
»Där låg i gröna skärgårdslunder
ett ståtligt gammalt herreslott
så skönt i aftonrodnads stunder,
som vore det en hägring blott.»
Fogelvik hade förut ägt en mängd öar i
skärgården. Vid delningen tillföllo dessa Hornsberg.
Kronprins Karl sålde godset redan 1855 till
friherre Anders Koskull på Engaholm och denne
strax därpå till sin svåger friherre C. A. Raab
på Helgerum. Sonen friherre Ossian Raab blef
1901 ägare af Fogelvik, men redan fyra år
därefter såldes det till en svensk-amerikanare herr
Nelson och året därpå öfvergick det till kaptenen
vid Flottan Hakon Wijk af den kända
Göteborgssläkten, och nu randades en ny dag för
det ärevördiga herresätet.
13 E 2 2. qp ?
1
H
FOGE LÖK, PLARN ar NEDRE ån.moÖN 11110 nere«
1. Nedre hallen. — 2. Bliblioteksrum. — 3. Blå salongen. —
4. Röda salongen. — 5. Dackerummet. — 6. Korridor. — 7.
Matsalen. — 8. Serveringsrum. — 9. Korridor. — 1o, 11. Betjäning.
— 12. Tolilette. — 13. Godsägarens arbetsrum.
Det gamla Tessinska slottet hade allt mera
fått förfalla, under det ägarne bodde i flyglarna.
Nu lät kapten Wijk med mycket stora
kostnader renovera detsamma. Utan att till det yttre
ändra dess beundransvärdt vackra stil och enkla,
harmoniska skönhet förvandlade han det med
arkitekten T. Gruts medverkan till ett af de
elegantast inredda herresäten i mellersta Sverige.
Ar 1910 öfvergick Karl Knutssons gamla
stamgods till herr Helge Lybeck och hans maka
Nannie Lybeck, född Wallenberg. —
Våra dagars Fogelvik ter sig efter
restaureringen sålunda. Själfva slottet jämte de fyra
flygelbyggnaderna resa sig å en liten holme,
hvars dimensioner uppgå till ungefär 200 och
100 m. Nordost om denna ligger den ungefär
lika stora biblioteksholmen med sin gamla
biblioteksbyggnad, här ofvan berörd, numera
apterad till visthus. En bro förenar holmarna.
300 m. norr om slottet på fasta landet, likaledes
förenadt med en bro, finna vi stallbyggnaderna,
och västerut går den tredje och längsta bron
öfver till området för ladugårdar och
ekonomihus. Här ligger också det stora rashönseriet.
Slottet utgöres af en 40 m. lång och 2o m.
bred stenbyggnad i två våningar med en rund
och något afskuren utbyggnad vid södra
fasadens midt. Det brutna taket upplifvas af
oxögon. De stora fönstren ha fått behålla sina
vackra smårutor. Från en låg stentrappa
kommer man in i nedre hallen. Där se vi två
gamla väggmålningar af stora dimensioner och
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
