Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värnanäs. Halltorps socken, Södra Möre härad, Kalmar län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅÄRNANÄS
Jan Brueghel d. ä. har målat figurerna, vidare
Brueghels sene efterföljare Schoevaerdts, som har
två figurrikaå folklifsbilder, marknads- och
förlustelsescener från en nederländsk by, bilder i
hvilka den blågröna grönskan och de i bjärta
färger målade småfigurerna icke saknas. Båda
bära signaturen M. Schoevaerdts F. Likaledes
möta vi en representant af den talrika
konstnärsfamiljen Franken. Signaturen å taflan, som
i en liflig kompo-
Till sist böra vi också nämna den rundt
kring rummet löpande frisen med målningar i
svart och hvitt af Per Hörberg. Motiven äro
hämtade från Trajana Colonna i Rom.
Därmed torde vi ha berört det viktigaste i
tafvelsamlingen på Värnanäs, hvari de
Wertmüllerska porträtten, Lundbergarna och många
af de nederländska, ej minst de holländska
bilderna, van Goyens flodperspektiv t. ex., utgöra den
största tilldrag-
sition framställer
bespisning och
beklädnad af
fattige m. m. eller
barmhertighetens gärningar i
allmänhet, är litet
otydlig, men ser
ut att vara »D.
o. F. Franken f.»,
hvilket bör
betyda den äldre
(ouden)])Frans
Franken,
antagligen den andre
i ordningen. Det
finns nämligen
äfven en tredje
ningskraften. De
många äkta
signaturerna borga
ju dessutom för
samlingenskonsthistoriska värde.
Värnanäs’
ägare ha vi redan
delvis lärt känna.
I gårdens historia
framträda ju
särskildt
Vasaperioden, den Oxen-
stiernska samt
slutligen den
Mannerkrantzska
perioden. Men
redan år 900
uppges gården
med detta namn.
Det är ej
omöjligt att ännu ett
antal signerade bilder finnas i samlingen, men
tiden medgaf ej en mer inträngande
undersökning.
En tämligen stor tafla »Hero och Leander»
hör ej till nederländarne. Snarare är den af
romansk, närmare fransk extraktion. Man
kommer att tänka på af högrenässansens italienare
influerade fransmän, som Nicolas Poussin och
hans skola. Bilden visar en breddkomposition
med mästerligt modellerade figurer, najaderna,
som bringa Leanders lik till stranden. Ofvanför
se vi Hero störta sig från ett torn ner i hafvet.
En definitiv bestämning af den både i färg och
form tilltalande bilden kan dock här icke göras.
För öfrigt kunna vi anteckna bilder af
Fahlcrantz, Johan Philip Korn, Linnerhjelm, som
här har en mängd teckningar och lavyrer bl. a.
en skissbok, hvari vi äfven träffa talrika motiv
från Värnanäs med omgifning. I Molbechs
resebeskrifning omtalas slutligen ett par mariner af
den i Danmark under 1700-talet verksamme
svensken Mandelberg. Man har antagit, att de
äro identiska med ett par sjöstycken i svarta
ramar med oval dagöppning.
1
Fruns skrifrum.
varit bebodd af
Mörejarlen
Ragvald Östensson och 100 år senare af Olof
Skötkonungs svåger Sven Håkansson Jarl. Hvad som
ligger till grund för dessa uppgifter, känna vi
likväl ej. Under medeltiden äro gårdens öden
obekanta. Mot slutet af 1400-talet är den i hvarje fall
i Vasaättens ägo, och under 1500-talet finna vi
konungarna Gustaf I, Erik XIV och Karl IX
som dess ägare. Den senare förlänar den 1603
»på behaglig tid» till ståthållaren på Kalmar
slott Hans Eriksson Ulfparre till Broxvik,
hvilken förläning af Gustaf II Adolf den 28
november 1613 för Ulfsparre och hans
manliga bröstarfvingar utsträckes »till all framtid».
Ulfsparres son, kommendanten i Wismar Erik
Ulfkparre, sålde egendomen 1647 till rikskans-
leren Axrel Oxrenstierna, som gjorde Värnanäs
till hufvudgård och residens i sitt nya grefskap
Södra Möre härad. Efter dennes död 1654
gingo gods och grefskap till hans äldste son
riksmarskalken Johan Axelsson Oxenstierna, efter
hvars död 1657 de öfvergingo till hans
bror-Axel Eriksson Ovrxenstierna,
Både egendom och
gref-XI 1680. Dock er-
son ryttmästaren
hvilken afled 1677.
skap reducerades af Karl
d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
