Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tistad. Bärbo socken, Jönåkers härad, Södermanlands län. Af Carl R. af Ugglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sida om gången upp till dess hufvudbyggnad.
En teckning af F. W. Hoppe — den nya
byggningens arkitekt — visar en interiör från det-
samma under den tid, slottet byggdes. Man ser,
att det då var inredt till en liten elegant
dekorerad salong, i hvilken den friherrliga familjens
damer brukade tillbringa sina dagar. Spår af
en ganska smakfull rokoko-dekorering —
guirlander på grön botten — skymtar också ännu
fram därinne under en öfvermålning från senare
tid.
Företaget med den nya slottsbyggnaden
börjades år 1766. Den dåvarande ägaren var kammar-
den emellertid ett icke så litet ålderdomligare
intryck än Tistad, ehuru denna uppförts ett godt
stycke tidigare än Hedenlunda, nämligen åren
1766—1771. En granskning af de arkitektiska
mönsterplanscher, som tidens teoretiker, Karl
Wijnblad, år 1755 utgaf under titeln:
»Ritningar på fyratio Wåningshus af sten etc.», visar
också att Hoppe för sitt Tistad-bygge härur icke
haft synnerligen mycket att lära. Wijnblad
bibehåller t. ex. nästan utan undantag det brutna
mansard- eller t. o. m. säteritaket, medan Tistads
vattentak har ett mycket obetydligt, till på köpet
af en hög gallerbarriär maskeradt fall, så som
G
E
Södra fasaden df slottet.
herren friherre Fredrik Bengt Rosenhane. Dennes
far, generalmajor Schering Fredriksson († 1738)
hade erhållit egendomen efter sin farbrors,
presidentens i det wismarska tribunalet, baron Johan
Rosenhane, död 1710, hvilken Johan Rosenhane
var son af den förut nämnde, år 1663 aflidne,
baron Schering.
Byggets arkitekt var, som nyss nämndes, F.
W. Hoppe. Det man om honom känner, är ej
synnerligen mycket. Han förde öfverstelöjtnants
titel och skall, enligt Eneroths uppgift, också ha
byggt Hedenlunda. I det skick, som denna
senare herrgård nu befinner sig, uppfördes den
först på 1780-talet af änkegrefvinnan Helena
Magdalena Hamilton. Med sitt höga brutna tak
och segmentgafvel öfver fasadens midtparti, gör
under den fullmogna gustavianska tiden blir det
vanliga. Man tvekar att tillskrifva
öfverstelöjtnant Hoppes uppfinnargeni äran af
nymodigheterna. Kanske referera de sig till de uppslag
som byggherren själf kunnat få under den långa
resa till Italien och Frankrike, som han tidigare
företagit, kanske till en fingervisning af ett eller
annat slag från Hårleman, hos hvilken Hoppe
så som fallet var med många af epokens
byggnadskunnige — Rehn, Cronstedt, Wijnblad —
skall hafva gjort sina lärospån som arkitekt.
Förrän vi göra en granskning af slottet själft
och dess inredning, återstå likväl ännu några
ord att nämna om dess öden efter baron Fredrik
Bengts tid. Vid dennes död år 1800 öfverläto
hans son Schering och dottern fru Sophia Eleo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
