Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skenäs. Västra Vingåkers socken, Oppunda härad, Södermanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKENÄS
som han skall hafva författat under vistelse på
Skenäs:
»Du vackra Näs! I fält och lunder!
Som skänkte mig den första bild
Af verldens pragt, naturens under
Och af en Allmagt vis och mild.»
Den natur som Creutz skildrar i sin berömda
och af samtiden så högt skattade »skaldedigt»
Atis och Camilla har mångenstädes tycke af
Skenäs-trakten: t. ex. i Andra sången som börjar:
»Men snart med lätta steg hon up för höjden
hinner
Der i en helgad skog gudinnans rökverk brinner
Des öga blir förtjust, at kring om negden se
Der skogar, berg och fält en blandad målning ge
Hon ser en vidsträckt flod som glada ängar
sköljer
Ibland sin stolta gång han bakom höjder döljer;
Men straxt han stjäl sig fram at famna om en ö
Nu åter spegellik han vidgas till en sjö
Sist, längst vid himla-bryn, han minskas til en
strimma
Der fälten blekna bort uti en ljusblå dimma.»
Det kan
mycket väl hafva varit
utsikten från
parkhöjderna väster
om Skenäs gård
öfver
Vingåkersslätten och den
långsträckta,
flodliknande sjön Kol-
snaren, som
inspireradt dessa
verser.
Skenässkalden
per préference är
dock Johan
Gabriel Oxenstierna,
Gyllenborgs
systerson, äfven han
född på Skenäs.
Redan i sin
tillegnan till morbrodern nämner han Skenäs och
dess »fagra bygd, åt Sånggudinnan alltid egnad»
ooch han slutar med uppmaningen:
»Tag in ditt rum bland Sverges trakter
Som dess Vaucluse och Mantua.»
Oxenstiernas båda förnämsta dikter
»Skördarne» och »Dagens stunder» äro i väsentlig
mån inspirerade af denna hans födelsebygd.
Jämte dessa tre skalders äro med Skenäs
förbundna namnen på trenne andra i den svenska
litteraturens historia framstående personligheter,
nämligen den gladlynte rimmaren Johan Runius,
Grefvinnan Märta Palmstierna,
född Bonde.
som i början af 1700-talet besökte stället, den
bekante Olof v. Dalin, hvilken som informator
för kammarrådet Rålambs söner vistades på det
närbelägna Högsjö och då sannolikt också kom
till Skenäs, samt slutligen Oxenstiernas
informator och vän, den begåfvade Olof
Bergklint.
Skenäs ligger vid norra sidan af sjön
Kolsnaren på ett näs som skjuter ut mellan den
egentliga sjön och en vik däraf, Edeviken. Den
omkring 8 kilometer långa vägen från
Vingåkers station går först öfver den vidsträckta
slättbygden kring Västra Vingåkers kyrka fram
emot Kolsnarens västra ände och sedan genom
hagar och lundar utmed sjöns norra strand.
Man nalkas gården från väster och befinner sig
efter att hafva passerat ekonomibyggnaderna
framför norra fasaden till den tornprydda
hufvudbyggnaden, uppförd 1880. Sydfasaden
vetter ned mot sjöstranden; i sluttningen ned mot
denna funnos tidigare två terrassmurar som
slopades omkring 1850. Först i och med
uppförandet af denna byggnad erhöll Skenäs en
verklig
hufvudbyggnad.
Dessförinnan funnos
endast flyglar af
hvilka en, den
östra, ännu
kvarstående, beboddes
af gårdens ägare.
Denna flygel
ligger mellan stora
huset och sjön och
midt emot låg den
västra, nu nedrifna
flygeln,
sin tid
tjänstgjorde som
köksdepartement.
Nedanför dessa flyglar,
nära stranden lågo
fordom tvenne
små kvadratiska »fatburar», af hvilka numera
blott den östra kvarstår.
Hela detta komplex, de två flyglarna och de
två fatburarna, hade på 1660-talet uppförts af
den som gjorde Skenäs till sätesgård, nämligen
Erik Dahlberg, hvilken år 1665 tillbytte sig
gården af kronan. Det var i sitt ursprungliga
skick en fullständigt karolinsk anläggning, där
dock själfva hufvudbyggnaden saknades.— Ofvan
porten till den nedrifna västra flygeln satt
fordom en på gården ännu bevarad vapensköld
skuren i ek, med Erik Dahlbergs och hans
som på
Ryttmästaren
Friherre Magnus Palmstierna.
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
