Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äs. Julita socken, Oppunda härad, Södermanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N
UY
ʙ
a;
1owu oR.
z2z
JULITA SOCKEN, OPPUNDA HÄRAD, SÖDERMANLANDS LÄN
AF GUSTAF UPMARK
ill de ägendomar, som under medeltiden
T lydde under Julita cistercienskloster, hörde
äfven det omkring en fjärdingsväg öster
om Julita belägna Äs. Gården, som brukades
af bönder, indrogs jämte öfriga klostergods af
Gustaf Wasa till
kronan, och när
drottning Kristina
år 1645 som
ersättning för gjorda
penningförsträckningar gaf
Julitagodset åt den
österrikiske
burggrefven, friherre Paul
EKnhewenhuller (†
1655), så följde Äs
med. — Friherre
Khewenhüller
bodde på Julita och
ehuru han redan
1645 köpte Äs till
frälse, skall gården
ännu under
1660-talet hafva bebotts
af bönder. Båda gårdarna ärfdes af Paul
Khewenhüllers dotter Anna Regina Khewenhüller
(† 1666) och hennes man, den lärde diplomaten,
friherre Mattias Palbitzky († 1677), med hvilken
hon gifte sig 1654.
De efterlämnade en
Grefve Walter von Hallwyl.
son, Alexander Palbit-
zky († 1724) som ärfde Julita, under det att
Äs öfvergick till hans äldsta dotter Kristina
Beatrix Palbitzky († 1697), som år 1685 gifte
sig med friherre Nils Alexander von
Ungern-Sternberg († 1721). Först under deras tid blef
Äs en själfständig
egendom och
antagligen uppfördes
nu den byggnad
som var den
nuvarande
hufvudbyggnadens på Äs
närmaste
föregångare. — I den von
Ungern-Sternbergska ättens ägo
stannade Äs i nära 150
år, ända till år
1826, då ättens
svenska gren
utgick på manssidan.
Redan 1697 vid
arfskifte efter
Kristina Beatrix
Palbitzky tillföll Äs
hennes båda söner, Mattias Alexander och Nils
von Ungern-Sternberg, af hvilka den sistnämnde
redan 1714 öfverlät sin del i Äs till den förre,
sin äldre broder. Det var denne, Mattias
Alexander von Umngern-Sternberg († 1763), den i
frihetstidens historia bekante landtmarskalken och fält-
Grefvinnan Wilhelmina Hallwyl
född Kempe.
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
