Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julita. Julita socken, Oppunda härad, Södermanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLIIMIIIOIIO0MM0000000K
ID0000000000000200 s?
S
66000000000000600066506006000
l 2 ;o
24 2 S 1
20005000000700000000000000000000606060002000060000
B
JULITA
JULITA SOCKEN, OPPUNDA HÄRAD, SÖDERMANLANDS LÄN
AF GUSTAF UPMARK
amtidigt med det första korståget under
1000-talets sista år grundade abboten Ro-
bert i Citeaux nära Dijon i Frankrike ett
kloster, som gaf upphof till den berömda
cisterciensorden. Såsom denna ordens andre stiftare
räknas den helige Bernhard, den förste abboten
i dotterklostret i Clairvaux stiftadt 1115. Tack
vare Bernhard af Clairvaux
erhöll cisterciensorden inom kort
en betydande utbredning och kom
att intaga en ledande ställning
inom klosterväsendet i hela
Europa. Redan vid den helige
Bernhards död år 1153 funnos icke
mindre än 288 cistercienskloster,
däribland tre i det aflägsna Sverige,
nämligen Alvastra, grundadt 1143,
Nydala och Varnhem.
Det fjärde svenska
cisterciensklostret anlades af munkar från
Alvastra sannolikt år 1160 vid
Viby nära Sigtuna, men flyttades
kort därefter till Julita vid sjön
Oljarens östra strand, där konung
Knut Eriksson (1167—1195) åt
klosterbröderna upplät den honom
tillhöriga gården Säby. — En gård med
namnet Säby finnes här äfven i våra dagar, men
den ligger på motsatta sidan af sjön. — Klostret
kallades omväxlande Julita och Säby, latiniseradt
Saba. Beskyddade af konungar och stormän
blefvo bröderna i Saba — fratres Sabanenses
— efterhand ägare till talrika gårdar och hem-
5
Löjtnant Arthur Bäckström.
3
man, de flesta belägna inom Södermanland.
Klostret ägde bestånd under hela medeltiden
och delade vid reformationen de öfriga svenska
klostrens öde. Gustaf Vasa, som ännu år 1522,
enligt bref af den 10 september d. å. hade tagit
klostret i sitt beskydd, erbjöd år 1526 munkarna
i Mariefreds kloster att få taga Julita i
besittning, emedan bröderna där voro
»ett löst parti — som icke äro
väl värda att där födas sådant
lefverne som de föra». Följande
år, 1527 den 2 juli, fick
konungens fogde i Nyköping Olof
Arvidsson (Stenbock) klostret i
förläning och den 20 oktober år
1535 kunde konungen bortskänka
klostrets mässkläder.
Julita blef nu kungsgård,
innehades först som förläning af den
nämnde Olof Arvidsson Stenbock
och åren 1564—69 af Göran
Persson samt tillföll år 1569
hertig Karl, som skall hafva bodt
här med sin älskarinna Katarina
Nilsdotter, hvilken här blef moder
till Karl Karlsson Gyllenhjelm.
Gustaf II Adolf förlänade gården till sin moder
änkedrottning Kristina († 1625), och, efter
hennes död, till den österrikiske artilleriöfversten M.
Wurmbrandt († 164 5), uppfinnaren af de bekanta
läderkanonerna, hvilken år 1627 vid Aspån nära
det då under Julita lydande Fågelsta anlade ett
styckebruk, vanligen kalladt Julita bruk.
7
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>